Kommunisternas 1 Maj 2017 i Stockholm

Många fler demonstrerade i Stockholm på 1 Maj tillsammans med Sveriges Kommunistiska Parti

(SKP), Kommunistiska Partiet och Revolutionär Kommunistisk Ungdom, jämfört med 2016.

Efter samlingen på Mynttorget gick demonstrationståget under parollen Första Maj med

Kommunisterna, ett hav av fanor och blåsorkesterns medryckande toner genom centrala Stockholm

till Sergels torg som var upp till räcket smyckat med vimplar, fanor och plakat med politiska budskap.

Där fanns även ett tält för varje parti med tidningar, böcker, märken och annat informationsmaterial.

Innan de tre arrangörernas representanter talade gavs plats åt aktionsgruppen Nej till NATO,

organisationen Nej till EU och en representant för SEKO-tunnelbana att framföra ett 1 maj-budskap.

Nya paroller för i år var bland annat Stoppa krigsövningen AURORA i Sverige i september, Satsa på

förorten, fritid, jobb och utbildning, Bygg billiga hyresrätter och Ingen Värnplikt under NATO-befäl.

Dagen avslutades med fest på Solidaritetshuset.

Tal av SKP Stockholm, 1 Maj 2017

Kamrater!
Idag, den 1 Maj 2017, håller SKP, KP och RKU, en enad demonstration av klassmedvetenhet på arbetarklassens internationella högtidsdag.

Historiskt är fackföreningsrörelsen den centrala organisatören den 1 Maj.
Men det räcker inte att den mobiliserar med de krav som idag rör arbetarnas dagsaktuella intressen, när problemet är det exploaterande systemet och tillhörande klassamhälle som medför korruption, spekulation, ett otryggt arbetsliv, bostadsmisär, brister inom skola, vård och omsorg, privatiseringar och nedskärningar på sociala- och arbetsrättsliga områden, arbetslöshet och hemlöshet m.m.
Klassklyftorna ökar ständigt medan knappheten på pengar blir alltmer påtaglig i arbetarförorterna. Magra löneuppgörelser är inget som ändrar på detta.
Klassamhället är kvar, i det fallet har inget förändrats, därför är vi här i dag och har varit sedan 1917 då SKP bildades.

Kamrater!
Lite grundläggande klassmedvetenhet är t.ex. att arbetarnas och kapitalisternas intressen är oförenliga. Att arbetaren exploateras i varje arbetsmoment inom produktionen, liksom i reproduktionen (skolan, vården och omsorgen) av kapitalets stat och underlydande landsting och kommuner. Exploateringsgraden idag är 1:16. Det betyder att de arbetande under en 8 timmars arbetsdag endast får betalt för en halvtimme, resten går till arbetsköparna.

Deras vinst som Marx kallade mervärde har naturligtvis ökat sedan hans dagar. Produktionsprocessen har effektiviserats bl.a. genom teknologiska framsteg men också på de arbetandes bekostnad med underbemanning, stress, sämre arbetsmiljö och utbrändhet som följd. Besparingarna på de arbetandes bekostnad har gått så långt att sjuksköterskor, barnmorskor och läkare p.g.a. stress och överbelastning blivit alltmer sjukskrivna och många väljer att lämna sina arbeten.
Men den ökade reaktionen gör också fackföreningarna mer progressiva, som Hamn 4:ans strejk i Göteborg i deras kamp mot avskedade arbetskamrater och för självklara krav att få fackliga fri-och rättigheter, hälso- och säkerhetsåtgärder på arbetsplatsen, rätt till arbetstillstånd och semester. Vi gläds över hamnarbetarnas solidaritetsstrejker för sina arbetskamrater i andra länders hamnar och som senast tvingade arbetsköparna att efter en konflikt återanställa 47 hamnarbetare i Lissabon. Detta är ett fantastiskt bevis på internationell solidaritet och att strejkvapnet är myckrt effektivt.
Vi stöder SEKO, service och kommunikationsfacket som organiserar 9 olika branscher bl.a. trafik, tele, väg & ban och sjöfolk och inte minst tunnelbaneförarna. De progressiva krafterna som fick gehör på den nyligen avslutade SEKO -kongressen, mot förbundsledningen och kunde anta krav på 30-timmars arbetsvecka, förbud mot bemanningsföretag, outsourcing och otrygga anställningsformer.
6 timmars arbetsdag med bibehållen lön  är ett mycket rimligt krav för alla arbetande!

Kamrater!
Grundläggande klasskännedom är att det finns en exploatör och en som är exploaterad. Alltså finns ingen medelklass eller möjligheter att göra “klassresan”. Denna borgerliga saga avsedd att splittra arbetarnas enighet och solidaritet har emellertid skapat arbetare som tror sig ha gjort klassresan, mot bakgrund av att som tjänstemän nästan fördubblat sina lönepåslag, från 6500 kronor till 12 000 kronor under 15 års tid.
Det är sannerligen ett magert resultat av 15 års lönekamp inom LO-förbunden men poängteras bör att tjänstemän och andra i den förmenta medelklassen fortfarande tar emot sin lön ur samma hand som traditionella knegare- ur kapitalistens.
Denna splittring av arbetarklassen har säkrat kapitalisternas tillvaro. De som är en klass för sig, för att de uteslutande lever av andra människors olika arbeten.
I dag äger 15 familjer 70 % av  den svenska börsen, ensam äger Wallenberg 43 % av den.
De är där uppe för att vi hålls här nere!

Kamrater!
I världen som helhet ägde 2014 åttiofem personer lika mycket som hälften av världens fattigaste befolkning. Denna skara har i dag reducerats till åtta.
Det är en enorm kapitalkoncentration som underlättats av olika internationella instrument som IMF, ECB och EU men också genom imperialistismens krig och statskupper i andra länder för att stjäla deras råvaror, främst energiresurser men också att använda som nya avsättnings-och arbetsmarknader. Därför plågas folken i Mellanöstern av brutala krig, därför görs färgade revolutioner, som den fascistiska statskuppen i Ukraina, finansierad av USA/EU, därför utnämns folkligt valda ledare till diktatorer som i Jugoslavien, Irak, Libyen, Syrien, Kuba, Venezuela, DFR Korea, Ryssland eller Kina.
De som hotar världen och de ansvariga för krigsförbrytelser finns att söka i USA, NATO och EU.

När nu vår jord delats upp mellan några monopolkapitalister och någon av dem måste äta ännu mer mätt, återstår en omfördelning – omfördelningen sker genom krig.
Här kommer imperialismens självpåtagna frihet in att göra andra länder ofria. Beröva dem vad de har. Då går det stora och frihetstörstande landet USA med sin styrka i täten för den samlade imperialismen och dess omåttligt rika individerna följer upp med sina respektive stater och militärapparater bakom sig, som betalats av oss arbetande. På bekostnad av våra liv och vår välfärd bombas andra länder till grus och aska och skapar flyktingströmmar.

Kamrater!
Sveriges styre har länge äventyrat den neutralitet och alliansfrihet som fortfarande är den svenska folkmajoritetens vilja. Mot denna löper den statliga median amok och fungerar megafon åt imperialismen under USA:s och NATO:s ledning. Därför skriker den ut sin russofobi medan krigstrummorna dånar. Trumpeternas anfallstapton ljuder gällt mot suveräna länder som Syrien,  Venezuela och DFR Korea.
Imperialismen demoniserar för att legitimera krig, blockader och sanktioner mot suveräna länder.
USA/EU och dess plundrande allians NATO har inte något att göra med vem som ska vara president i Syrien eller någon annanstans. Det är upp till varje folk att välja sina politiska ledare och vilket statsskick som passar bäst.

Nej till svenskt medlemskap i NATO!

Kamrater!
Opportunismen i ledningen för Socialdemokratin, Vänsterpartiet och LO i samarbete med kapitalet förråder och passiviserar arbetarklassen. Opportunismen hindrar en livaktig fredsrörelse att växa fram. Folken har ingen nytta av krig, har inget otalt med varandra.
Det är de som kan dra ekonomisk fördel av plundringstågen och deras generaler som vill ha krig.
Opportunismen hindrar kunskapen och förståelsen för hur det utpräglade klassamhälle vi lever i förminskar folkets liv.

Kamrater!
Vi revolutionärer vet att kapitalismen inte låter sig förbättras. Det är med dessa insikter som vi är revolutionärer och förstår nödvändigheten av klasskamp. Att företräda arbetarklassen och dess krav fram till socialism och det klasslösa samhället för att folket självt ska bli ägare till de rikedomar de skapar. Vinsterna kan då tas direkt från produktionen för att finansiera en fungerande välfärd och samhällsservice. Och glöm ej att det finns en stor rikedom i mänskliga värden.

Och det finns ett annat ideal än det som av minoriteten påförs majoriteten. Vi firar i år också 100 år av den Stora Oktoberrevolutionen 1917, som gav folket på dess djupaste skikt ett maximum av demokrati, genom proletariatets diktatur eller proletariatets demokrati. Borgarna må spy ut sin galla över den och allt som luktar socialism. Det har de alltid gjort.     Socialismen 1917 innebar frigörelsen från kapitalets ok, från imperialismens krig.
Många folkliga och arbetsrättsliga reformer från den hjälpte arbetarklassen att ställa krav också i väst men till skillnad från vårt samhälle gav Oktoberrevolutionen de arbetande makt i politiken, samhälleligt ägande av produktionsmedlen i ekonomin, kollektivism och kamratanda i mänskliga relationer. Ingen utsugning, ingen arbetslöshet, ingen nationalism, inget nationellt förtryck, ingen fattigdom. Oktoberrevolutionen förde Sovjetfolken från analfabetism till en mycket hög bildningsnivå för alla, en avgiftsfri utbildning, hälso- och sjukvård, arbetsrättsliga förmåner och lagar som 8 timmars arbetsdag och 40 timmars arbetsvecka, betald semester, sjukersättning osv. och m.m. på vilket folken i Sverige och Västeuropa ännu profiterar.

Socialismen är framtiden!

Nej till svenskt medlemskap i NATO!
Sverige ut ur EU!
Leve de kommunistiska partierna!
Leve 1 Maj!
Leve den internationella solidariteten

Internationella kvinnodagen firades av kommunisterna i Stockholm lördagen den 5 mars

Barbara Brädefors från Sveriges Kommunistiska Parti, SKP, förmedlade en framåtriktad analys för kvinnors och mäns jämställdhet från en internationell kommunistisk kvinnokonferens i Aten för några månader sedan.

Hjördis Fohrman från Kommunistiska Partiet i Göteborg talade om svenska arbetarkvinnors envisa kamp om mänskliga rättigheter i arbetslivet och på det sociala området.

Guiffrey Tejerina från Bolivias Kommunistiska Parti underhöll med sånger på spanska och svenska.

En appell för solidaritet med den i USA fängslade Ana Belen Montes framfördes.

Hjördis Fohrman

Guiffrey Tejerina

Anita Salvén

Barbara Brädefors

Wessen Welt ist die Welt? – Vem tillhör denna värld?

Programmet den 12 februari om Bertolt Brechts liv och verk, med musikaliska exempel på samarbetet med kända, likaledes epokgörande, tonsättare som Hanns Eisler och  Kurt Weill  blev mycket uppskattat.
 
Amatörer och professionella kulturarbetare tillsammans skapade ett viktigt kulturellt  bidrag till kampen för fred, sanning, bildning och en socialistisk värld.

Vems värld är världen? Om Bertolt Brecht (uppdaterad med programmet)

Med anledning av att Sveriges Kommunistiska parti fyller 100 år anordnas en föreställning om kommunisten, dramatikern och regissören, Bertolt Brecht.

ABF.huset, Sveavägen 41 i Stockholm, Z-salen

Söndagen den 12 februari 2017, Kl 13.00-15.30

Arrangör: Sveriges Kommunistiska Parti (SKP) Stockholmsdistriktet

 

Program

Solidaritetssången

Sjörövarjennys sång  ur Tolvskillingsoperan

Vad är “den episka teatern”?

Brechts lärostycke Åtgärden

Richard Turpin läser scenen Utplåningen

Ann-Katrin Hegvold, sång, och Kjell Bygdén, accordeon,

Dikter, tonsatta av Hanns Eisler och Kurt Weill

PAUS

Musik

Brechts lärostycke Heliga Johanna från slakthusen

Recitation Däruppe sitter ett fåtal, därnere många….

Richard Turpin Till kommande släkten

Sång till freden, efter Pablo Neruda

 

Utställningar:

Repetition med Bertolt Brecht

Brecht i DDR

Affischtävling på temat Brecht 1978

Download (PDF, 253KB)

Viva Fidel! Hasta la victoria siempre!

fidelfidel-castro

Fidel Castro, en av de absolut största kämparna genom tiderna mot kapitalismens diktatur, envälde och imperialism och för ett samhälle utan exploatering, med social och ekonomisk jämlikhet och rättvisa, har vid 90 års ålder gått ur tiden.
Den kubanske ledaren, kommunisten och marxist-leninisten utsattes för 600 mordförsök arrangerade av USA:s statsterrorism och den exil-kubanska maffian i Miami.
Är det någon vi hade önskat evigt liv för sin fasta och konsekventa hållning och som inspirationskälla, är det Fidel Castro.

Redan någon timme efter kamrat Castros död spekulerar statsmedians journalister och experter öppet över möjligheten till sociala och politiska förändringar på Kuba, d.v.s. möjligheten att med olika former av statskupper kunna återinföra det plundrande system där den enes “frihet” att berika sig på andra människors arbete, att lägga beslag på jordens naturrikedomar och föröda miljön blir lag, liksom friheten att hålla det arbetande folket kvar i träldom och svält. Det var dessa friheter som det kubanska folkets revolution under ledning av Fidel Castro och Che Guevara slängde tillbaka till USA, över Floridasundet.

Det var också på grund av det kubanska folkets revolution anförd av Fidel som USA införde en blockad som kostat Kubas folk svåra umbäranden och hundratals miljoner dollar i utebliven handel. Ändå har Kubas folk fortsatt på revolutionens och socialismens väg sedan 1959 med fri utbildning, sjukvård och omsorg för alla. Just rätten till fri sjukvård, utbildning och omsorg, det som ju i grunden utmärker ett mänskligt samhälle har också varit det sista som det socialistiska Kuba vägrat att skära ned kostnaderna på, trots att landet varit utsatt för ett ekonomiskt struptag av imperiet. Den kubanska staten har dessutom på ett utomordentligt sätt, trots svåra umbäranden av blockaden lyckats exportera denna medmänskliga hjälp till behövande länder. En praktisk solidaritet och något som är en bristvara i den civilicerade och demokratiska värld som anförs av USA:s och NATO:s krigsmaskiner.

191 länder i FN:s Generalförsamling röstade år 2015 för att USA skulle upphäva sin blockad. Endast två  länder gick emot denna majoritet: USA och USrael

Det är klart att det är genomförandet av revolutionen och avskaffandet av klassamhället som är och har varit en nagel ögat på monopolkapitalismen.
För den absoluta majoriteten av det kubanska folket och för oss socialister och kommunister kommer han att förbli en ledstjärna och det är Kamrat Fidel Castros livsgärning för ett sant demokratiskt samhälle som gör honom odödlig.

Leve Fidel Castro!
Leve den kubanska revolutionen!
Leve socialismen!

Sveriges Kommunistiska Parti, SKP
Stockholms län
Stockholm, den 26 november 2016

Protest mot fascismen i Stockholm

I går protesterade tusentals människor på Sergels torg i Stockholm mot fascisterna i Nordisk motståndsrörelse som demonstrerade i stan.
 nej-till-fascism
Protesterna organiserades av fackliga organisationer som Seko Stockholm, Kommunal Gullmarsplan, Unga Elektrikerna m.fl. Av ungdomsorganisationer syntes RKU, Ung Vänster och SSU. SKP var på plats.
 
Varför rapporterade Rapport och Eko inte från denna fredliga, starka och beslutsamma manifestation?

Oktoberrevolutionens 99-årsdag firades i Stockholm

oktoberrevolution-20161 oktoberrevolution-20162 oktoberrevolution-20163 oktoberrevolution-20164
Söndagen den 30 oktober samlades 60 personer i Bagarmossens Folkets hus för att fira Oktoberrevolutionens 99-årsdag.
 
Kommunister från flera länder berättade vad revolutionen betytt för sina partier och länder. Att Oktoberrevolutionen lever vidare var en stark övertygelse.
 
SKP och övriga arrangörer uppmärksammade även 75-årdagen av det fascistiska Tysklands överfall på Sovjetunionen i juni 1941.
Poemet “Babij Jar” av Jevgenij Jevtusjenko och sovjetiska barns berättelser hur de minns kriget, ur Svetlana Aleksjevitj bok “De sista vittnena” blev starka intryck från detta folkmord som – utan framgång – försökte att rasera Oktoberrevolutionens resultat, den första socialistiska staten i världen.
Musik och sång bidrog till en  värdig hyllning.