Förhandlingar i fiendes område.

En verklig, hård förhandling. Detta kommer vara de närmaste månadernas huvudargument från den grekiska regeringen som består av SYRIZA och ANEL. Den grekiska regeringen och de flesta borgerliga medier i Grekland skriver om mötet mellan den grekiske finansministern och Eurogruppens  ordförande Jeroen Dijsselbloem som befinner sig i början av en rad maratonförhandlingar som ska förbättra situationen i Grekland och i hela EU.

Det finns i dag i Grekland, tyvärr, en situation som har lett till att arbetarklassen och hela folket har sänkta krav angående sina egna liv. Denna situation utnyttjas av kapitalet och regeringen för att förstärka bilden att en bra förhandling kan leda till en politik som kan gynna folket. Kapitalet och regeringen försöker också permanenta en bild att vad folket har förlorat de senaste åren är borta för alltid och man kan inte kräva tillbaka vad arbetarrörelsen har vunnit genom tiderna. Att den enda lösningen för folket är att Grekland ska ha en bra kapitalistisk utveckling och att vinsterna för företagen måste öka.

För att slå hål på myten om den hårda förhandlingen som ska leda till att Grekland ska bli ”bättre och utvecklas för alla”, att både kapitalet och arbetarna ska vara vinnare, måste vi undersöka dess innehåll.

tsipras-ntimpeit

Vilka förhandlar?

I verkligheten handlar en del av den stora förhandlingen om att hantera den stora statskuld som Grekland har mellan de olika borgarklasserna i EU samt hur de ska hantera de skuldsatta länderna i EU och eurozonens framtid.

Borgarklassen i Italien, Frankrike och andra skuldsatta länder vill att ännu mer resurser ska tas loss från staten till stöd och stärkt ställning för sina inhemska monopolföretag. De vill begränsa storleken av den statliga finansiering som ges till att minska statsskulden och lätta upp de strikta krav som finns från EU för att årsbudgeten ska vara balanserad och närma sig noll.

Med stöd av USA, den italienska och franska regeringen pressas den tyska regeringen för att ta större ansvar och acceptera en gemensam administration för en del av statsskulden som de olika länderna inom eurozonen har. De försöker minska glappet som hela tiden ökar till Tysklands fördel i den internationella konkurrensen.

Samtidigt sätter de press på för att Tyskland ska höja sin andel för att EU ska stärka den kapitalistiska och ekonomiska utvecklingen som en längre tid har balanserat mellan lågkonjunktur och låg utveckling.

USA:s påtryckningar handlar om kampen om vilket imperialistiskt centrum som ska leda i Europa den närmaste perioden. Det handlar också om kampen mellan dollar och euro som är internationella reservvalutor.

Innan denna kamp startade fanns redan en kompromiss med ECB:s ordförande Mario Draghi att ”lätta statskulden” för de olika EU-länderna med upp till 1,1 miljard euro som betyder att ECB och EMU-ländernas centralbanker varje månad ska köpa upp till 60 miljarder euro i statsobligationer och trycka ”nya färska” sedlar. Saken är att 80 procent av köpet äger rum från EMU-ländernas centralbanker som minskar andelen av statsobligationer i varje enskilt land men samtidigt ökar risken för konkurs i varje enskilt land. För Greklands del betyder detta att ECB köper statsobligationer för cirka 22 miljarder euro med krav på att kunna övervaka den grekiska ekonomin.

I samma anda planerar EU att aktivera sin Europeiska Investeringsplan för att EU-kommissionen märker med oro att investeringarna i EU har minskat och ligger nu på 2007 års nivå.

Den grekiska borgarklassen följer samma linje och väljer att också pressa den tyska regeringen.

De första förslagen från Greklands finansminister Varoufakis för att hantera den grekiska statsskulden är i samma riktning och anda. Det handlar om ett åtgärdspaket som innebär att Greklands lånebehov ska frysas i fem år, räntorna ska sänkas, budgetöverskottets mål ska minskas så att man får extra resurser från staten för att stödja en kapitalistisk utveckling. Ett steg i ledet att finansiera kapitalet samt en förpliktelse att fortsätta med reformerna (i samma riktning som hittills) och att göra ekonomin konkurrenskraftig, det vill säga ett nytt paket som förut men med ett annat namn.

Krisi

En annan väg för ett spartanskt liv

Oavsett vilket resultat förhandlingarna ger, kommer inte situationen att förbättras för arbetarklassen och majoriteten av folket i Grekland. Man har skurit ned statsskulden, den så kallade PSI, sedan 2011 med mer än 50 procent, men det ledde inte alls till att folket fick det bättre. Istället blev det början på en ny attack från kapitalet mot arbetarklassen och folket. Detta skriver vi för att man bättre ska förstå att en förändring i statsskuldens hantering är nödvändig, men att olika sätt att skära ner skulden inte per automatik betyder att socialpolitiken och levnadsstandarden för folket blir bättre.

Fortfarande står målet kvar att monopolkapitalet ska ha sina vinster. Under tiden kommer folket att förlora och att offra sina rättigheter, sina krav och berättigade behov. Man kan inte kombinera att kapitalet ska stärkas och att folket ska få tillbaka sina landvinningar. Den kapitalistiska utvecklingen är emot en utveckling för folket, oavsett hur man hanterar statsskulden.

Oavsett vilka av de olika exemplen vi undersöker, den expansionistiska eller avspänningspräglade finanspolitiken, konstaterar vi att arbetarklassens ställning inte blir bättre. I USA har inte den reella veckolönen höjts sedan år 2000 och 46,5 miljoner människor lever med matkuponger. I Japan minskar den reella månadslönen hela tiden i värde jämfört med år 2013 och den japanska ekonomin är i depression.

Kapitalistisk utveckling utan att öka exploateringsgraden för arbetarklassen med billig arbetskraft och nya vinstnivåer finns inte.

Därför förs en liknande politik som stärker konkurrenskraften för kapitalet och attackerar arbetsvillkoren och lönerna i alla EU-länder, oavsett om de är skuldsatta eller ej. De förpliktelser krävs också av det grekiska folket som framförs av EU-tjänstemän såsom Juncker, Katainen, Dijsselbloem såväl som Merkel, Hollande, Renzi med flera. Deras linje är inte en dogmatisk inställning som den tyska regeringen har, utan istället en strategisk EU-linje.

I den kritiska situation som det grekiska folket befinner sig har SYRIZA:s regering bugat och förpliktigat sig att fortsätta med samma politik. Direkt efter regeringsbildningen betonade vice premiärminister Dragasakis behovet av att locka utländska investerare till Grekland och finansminister Varoufakis förklarade att den nya regeringen inte ska stoppa privatiseringen av statlig egendom. Det är ingen slump att när Varoufakis tog över sades inget om de viktiga områden som handlar om naturresursernas framtid (olja, energikällor), om att Deutsche Telecom kontrollerar telemarknaden eller om hur man tänker göra med de 49 procent av aktierna som privata företag äger inom elmarknaden. Han sa istället att Cosco, ett kinesiskt monopol, ska fortsätta att äga Pireus hamn (den största i Medelhavet och en av de största i Europa).

Man pratar istället om olika metoder, att sälja ut statlig egendom direkt, överlåta den eller stycka och sälja delar av den.

Samma sak gäller de så kallade balanserade statsbudgetarna och att ha en annan skattepolitik. Givetvis ska samma politik följas som gynnar kapitalet och då kommer skatterna belasta arbetarklassen och småföretagare som ligger över existensminimum. Olika verktyg till denna politik ska vara en lag som förbereds och som handlar om förmögenhet och nya definitioner om vad som är en stor fastighetsegendom. Regeringen kan också jaga några få skattesmitare för att bana väg för olika lösningar och få en förevändning för att öka skatterna för folket men inte för de rika.

Samma inställning finns angående den höjda pensionsåldern och pensionerna som har slaktats de senaste åren. Regeringen säger inget om detta. Samma sak om att kapitalet har kommit in i områden där det inte har funnits förut, såsom hälsa och utbildning för att öka sina vinster och göra allt till handelsvaror. Regeringen nämner inget om detta.

Varoufakis förklarar istället att ”grekerna var kreativa när de levde spartanskt, när de spenderade mindre än sina inkomster, när de använde sitt sparande för att utbilda sina barn”.

Till vilka greker vände sig finansministern?  Säkert inte till de 559 stora aktieägare i Grekland vars förmögenhet överstiger 550 miljarder kronor och som har investerat mer än 140 miljarder euro i utlandet. Han menar majoriteten av folket, arbetarklassen som har över 800 euro i månadslön och rekommenderar dem ett spartanskt liv om de vill att deras barn ska studera!

Till sist, alla förhandlingsscenarion har en gemensam utgångspunkt. Folket ska betala. Folket ska betala skulden eller en stor del av den trots att det inte har skapat den. Kapitalet och folket har inte spenderat pengarna tillsammans, varken när det gäller militära utgifter som NATO:s militärutgifter eller med de Olympiska spelen 2004 eller när kapitalet, speciellt de stora monopolföretagen, fick skattelättnader och andra förmåner från den borgerliga staten.

Kapitalism

Organisering av folkligt motstånd

I denna kritiska situation är det mycket viktigt att arbetarklassen och folket inte ställer sig bakom borgerlighetens flaggor i de förhandlingar som har som mål större ekonomiskt statligt stöd till inhemska monopolföretag. Att inte acceptera det nationella målet att kapitalet ska stärkas. Att förstå att tillbakagången till en situation där kapitalets utveckling prioriteras går emot folkets intressen.

Utan förseningar, med tålamod måste vi stärka vår dagliga kamp på varje arbetsplats, för att höja kamplusten. För att inte acceptera eventuella smulor utan att kräva att vi vill ha tillbaka våra landvinningar utifrån arbetarklassens och folkets behov.

Att nu ha radikala förslag med en kampinriktning, som till exempel arbete åt alla, inga osäkra anställningar, gratis och statlig utbildning och hälsa, reella löne- och pensionsökningar kan bidra till att folket radikaliseras. Detta i samband med initiativ som direkt kan hjälpa dem som har behov, såsom mat att klara dagen, hjälp att förhindra att elen stängs av eller att den grekiska kronofogden konfiskerar folkets bostäder.

I dag finns det förutsättningar och erfarenhet så att folket inte ska luras i kampen mellan de olika imperialistiska centra och i motsättningarna mellan olika delar av monopolkapitalet. För att inte behöva välja mellan de som förhandlar om de olika förutsättningarna för att bli slaktad. Folket måste förkasta dem och överallt ge styrka åt Greklands Kommunistiska Parti, KKE.

För att organisera sitt motstånd, för socialisering av produktionsmedlen, med folkmakt ut ur EU och NATO.

 

Makis Papadopoulos

Medlem av KKE:s centralkommitté och ansvarig för Centralkommitténs kommitté för ideologi och ekonomi

Översättning: Jannis Konstantis

kkecropped-skp.jpg

Grekland inför nyval den 25 januari

Den 17, 22 och 29 december i år, i tre omgångar, försökte Greklands parlament att rösta fram en ny president. Det behövdes 200 ledamöter i de två första omgångarna och 180 ledamöter i den tredje omgången.

Det konservativa partiet, Ny demokrati och det socialdemokratiska partiet, PASOK som regerar tillsammans lyckades inte få ihop till det antal ledamöter som behövdes, därför går Grekland till nyval söndagen den 25 januari 2015.

Fattig

Ungefär fyra år innan den uppkomna situationen har den grekiska arbetarklassens och den absoluta folkmajoritetens sociala situation blivit mycket svår. Sedan dess är ca 1,5 miljoner arbetslösa (utan något ekonomiskt stöd), ungdoms-arbetslösheten ligger på 49% och runt 56% unga kvinnor är utan arbete!

Utöver detta, jobbar ca 1,5 miljoner arbetare för mindre än 5.000 kronor brutto per månad, med osäkra anställningar, samtidigt som priset för varor och tjänster ligger på ungefär samma nivå som i Sverige.

Samma situation gäller för pensionärerna där den genomsnittliga ålderspensionen är ca 700 euro brutto.

Utöver detta har skatterna (både de direkta och indirekta) skjutit i höjden, för att leverera ännu mer kapital till kapitalisterna med den grekiska staten som mellanhand. Att t.ex. rederierna inte betalar någon skatt över huvud taget och att de t o m får bidrag för att bygga fartyg utomlands medan de sänker sjömännens lön är inte en enskild händelse. Samma sak gäller för andra kapitalister som av den grekiska staten och EU fått omfattande ekonomiskt stöd för att flytta verksamheten till låglöneländer före krisen- för att öka sina vinster.

fattiga

Inför den uppkomna situation av nyval i Grekland kommer PASOK och Ny Demokrati, att försvara den politik som de har varit garanter för under den gångna perioden, en politik som gör de rika rikare på de fattigas bekostnad som blir än mer fattiga. De kommer att försöka lura folket genom att åberopa att Grekland, dvs folket måste fortsätta göra uppoffringar för att få en stabil social situation, respektera lagar osv. Självklart menar de att folket ska fortsätta att betala priset, att folket inte enbart ska acceptera detta men t o m stödja en sådan politik.

SYRIZA, ett parti, som presenterar sig som vänsterradikalt och som påstås vill förändra situationen för det vanliga folket, är nästa regeringskandidat.

SYRIZA är inget vänsterparti, trots att det presenteras så, båda inrikes och utrikes.

Alexis-Tsipras

SYRIZA accepterar EU och NATO, ifrågasätter inte kapitalet och dess makt. SYRIZA pratar om att de vill ha bra kapitalister, inte de dåliga, korrupta sådana. När kapitalismen nu är rutten i sig själv och SYRIZA försöker ge alibi till systemet med att försöka skilja mellan goda och onda kapitalister, att systemet kan förändras inifrån/förbättras, liksom att socialism går att bygga inifrån eller inom det rådande systemet. SYRIZA saluför att kapitalismen låter sig talas tillrätta, som om konkurrensen, ökade vinster och strävan efter monopol låter sig tämjas, när dessa drivkrafter är avarten och själva grundvalen för det kapitalistiska produktionssättet!

SYRIZA som för bara ett år sedan pratade om att riva upp de föregående regeringsbesluten och att avskriva skulden, ändrade detta till att man skulle förhandla med trojkan (EU, IMF, ECB) om att avskriva stora delar av den överenskommelsen. Sedan presenterades nästa ändring: Den om att det inte gick att riva upp regeringsbesluten men i stället förbättra dessa lite för de sämst ställda. Nu har kraven återigen sänkts till en vilja att förhandla om en liten del av skulden och ifall “ekonomin tillåter” ge några små smulor (1 euro per dag) till de mycket fattiga.

Allt detta under EU:s diktat och inom EMU som SYRIZA inte ifrågasätter.

SYRIZA har under så kort tid som två år gått från att vara ett reformistiskt opportunistiskt parti till bli ett rent socialdemokratiskt parti som ser till att lura arbetarklassen och folket in i en politik som går emot folkets intressen, uppklädd med fina, tomma ord om en bättre framtid. SYRIZA:s politik är inget annat än en borgerlig politik som binder upp folket till den kapitalistiska staten och förlänger kapitalismens överordnade ställning på hela arbetarklassens bekostnad.

Oavsett vilken regering som bildas efter den 25 januari av alla de partier som accepterar EU, kommer den att fortsätta i samma spår- med en politik som går emot arbetarklassens och folkets intressen och stödja kapitalets intressen. I detta kommer alla lagar som röstas fram de närmaste åren att tala om att det är folket som ska betala skulden till EU, IMF och ECB, en skuld som skapades av den grekiska borgerliga staten och kapitalet- inte av folket.

Oavsett vad SYRIZA säger i sin propaganda, kommer kapitalet att styra, eftersom den verkliga makten, såsom i alla borgerliga parlamentariska stater inte ligger hos parlamentet men hos de som äger produktionsmedlen.

Så, SYRIZA ifrågasätter inte kapitalets makt. Den makt som kapitalet kommer att behålla med usla löner, krossade anställningsvillkor och hög arbetslöshet. Ett minimalt socialförsäkringssystem där bl a pensionärer inte har råd att leva och fackföreningsrörelsen förföljs.

Bland de andra partierna, ‘De demokratiska vänsterstyrkorna’ som förra året deltog i regeringen samt ‘Oberoende greker’ verkar ha problem att komma in i parlamentet. Utöver dem har ett nytt parti bildats, ”Floden” som är också ett parti som med mediala grepp försöker framstå som nytt, medan det har samma politik som de andra.

De senaste opinionssiffrorna visar att SYRIZA får mellan 25-30%, Ny demokrati ca 20-25%. Gyllene Gryning verkar minska till 5-7%, PASOK har delats i två grupperingar och frågan är om något av dem kommer in i parlamentet. Samma sak gäller för de Demokratiska vänstra styrkorna som ligger under 2% och Oberoende greker ligger vid 3%-spärren. ”Floden” landar runt 6%. Greklands Kommunistiska Parti beräknas få mellan 5,5-6,5%.

Det enda alternativ som arbetarklassen har är att resa sig upp genom att organisera sig i Greklands Kommunistiska Parti och genom att stärka den militanta fackföreningsrörelsen, att stärka klasskampen överallt ute på gator och torg. Detta för att bana väg för att det arbetande grekiska folkets skuld ska avskrivas och återbördas till dem som skapat krisen- kapitalistklassen. Självklart ingår ett utträde ur EU och NATO, liksom en socialisering av produktionsmedel. För socialismen.

kke  ‘ ‘¡—“‘

Greklands Kommunistiska Partis tusentals kader och medlemmar, samt de hundratusentals sympatisörerna kommer att se till att Greklands KP går stärkta ur denna kamp.

Den 26 januari, dagen efter valet kommer Greklands Kommunistiska Parti fortsättningsvis att stå på barrikaderna på arbetsplatserna, i bostadsområden och i skolor, i kampen för ett socialistiskt Grekland, en socialistisk värld utan kapitalism, oavsett de uppoffringar som behöver göras.

 

Bakgrund:

Resultat från riksdagsvalet i Grekland juni 2012

Ny demokrati fick 29,66% av rösterna och 129 platser i Greklands 300 platsers-parlament inklusive 50 platser som enligt lag det vinnande partiet får i “pris”.

SYRIZA fick 26,89% av rösterna och 71 platser.

Det socialdemokratiska partiet PASOK fick 12,28% av rösterna och 33 platser.

Det högra partiet Oberoende greker fick 7,51% av rösterna och 20 platser

Det nazistiska Gyllene gryning fick 6,92% och 18 platser.

Demokratiska vänstra styrkorna fick 6,26% och 17 platser

Greklands kommunistiska parti fick 4,5% och 12 platser.

 

NEJ TILL NATO – SVERIGE UT UR EU!

l_natol_ut_ur_eu

Den svenska regeringen har utan att fråga det svenska folket beslutat att Sverige ska ha ett utvidgat samarbete med NATO. Detta inom områden som exempelvis underrättelsetjänst, deltagande i planering inför övningar och i övningar med NATO:s snabbinsatsstyrkor- i både freds och kristider. Den svenska regeringen försöker tillsammans med socialdemokraterna att ansluta Sverige till NATO, en krigallians som betyder krig mot folken.
EU spelar sin smutsiga roll i detta spel som en av NATO:s stöttepelare.

NATO NATO2

Enligt senaste opinionsundersökningar anser 56% av det svenska folket att Sverige inte ska tillhöra NATO.
Sveriges Kommunistiska Parti är ett av de få politiska partier som är motståndare till NATO! SKP säger NEJ TILL NATO och SVERIGE UT UR EU!

———————————————————————————-

Utifrån Sveriges Kommunistiska Partis valplattform

NATO som aldrig har varit någon försvarsorganisation agerar som kapitalets järnnäve. Dess norra flank är ännu delvis öppen och därför utsätts Sverige och Finland för utpressning om ett NATO-medlemskap. Medan den allmänna opinionen är avvisande har olika svenska regeringar svarat med smyganslutning som ”Partnerskap för fred”, samövningar med NATO på svenskt territorium, standardisering av krigsmateriel, representation hos NATO:s huvudkvarter i Bryssel och slopande av den allmänna värnplikten. Att Sverige och Finland skulle hamna under ett kärnvapenparaply förtigs. Händelserna i Ukraina har igen ropat de svenska krigshetsarna på plan som nu beskriver ett NATO-medlemskap som oundvikligt. Samtliga partier i riksdagen är för höjda försvarsanslag och sluter upp kring Rysslandshetsen. SKP anser att det fortfarande finns förutsättningar för en kompakt folkrörelse att samverka för att förhindra ett svenskt NATO-medlemskap.

Proletär internationalism är arbetarklassens vapen mot USA/NATO:s anspråk på global dominans. SKP övar solidaritet med Kuba, Vietnam och Demokratiska Folkrepubliken Korea, med Latinamerikas Alba- och Celac-länder och folken i Palestina, Iran och Irak.

Sveriges Kommunistiska Parti (SKP) arbetar för:

Sveriges alliansfrihet- Nej till NATO

Omvandling av vapenindustrin till civil produktion – Skrota JAS

Allmän värnplikt i stället för yrkesarmé

Inget svenskt deltagande i USA:s krigspolitik

NATO1

SKP menar att den lagstiftning som tillämpas i Sverige ska utformas i Sveriges riksdag, oavsett om lagstiftningen gäller den ekonomiska politiken eller arbetsmarknadspolitiken.

För att återta de demokratiska beslut som nu överlämnats till Bryssel kräver SKP att Sverige lämnar EU.

Sveriges Kommunistiska Parti (SKP) vill arbeta för:

Sveriges utträde ur EU

Att svenska kollektivavtal ska gälla i Sverige

EU EU-imperialismen

 

 

Uttalande från KKE angående gårdagens möte med EU:s utrikesministrar

Greklands kommunistiska parti-KKE anser att dagens möte mellan EU:s utrikesministrar än en gång visar att EU är folkens fiende. Ministrarnas beslut kommer att få allvarliga konsekvenser.

EU-kapitalets administratörer använder åter sina provokativa förevändningar i det de pratar om ”humanitär hjälp” och att ”skydda befolkningen” i Irak medan de välkomnar nya bombningar från USA-imperialismen. Mötet beslutade också att vapen ska skickas till området via de nationella staterna, för att bemöta islamisterna från ISIS, som fram till helt nyligen systematiskt beväpnades av USA, EU och deras allierade.

Oykrania2

Israels fortsatta våldsdåd mot det palestinska folket, USA/EU/NATO:s imperialistiska intervention i Ukraina, i rivalitet med Ryssland, USA:s nya bombningar i Irak, den målmedvetna splittringen av Libyen med hjälp av grupper som understöds av USA och EU- imperialisternas interventioner i länder i Afrika har sin gemensamma nämnare: att via blodsutgjutelse ändra gränserna så att monopolföretagens kapitalister får igenom sina intressen och kan utöka sina vinster.
Detta beskriver tydligt de motsättningar som finns mellan de företag som vill utnyttja
energiresurserna och handelsvägarna.

KKE war

Som medbrottsling i detta står också den grekiska regeringen som spelar en viktig roll genom att betjäna delar av den grekiska borgarklassens intressen, som ju också är en del av det tidigare nämnda; EU/NATO/USA.

KKE betonar att det föreligger en stor fara i att folken ska behöva betala priset för ett storkrig för att monopolföretagen ska kunna ”lösa” sina interna problem.

Folken bör av situationen kunna utläsa att EU bara medför katastrofer genom de beslut som EU fattar, från kohandel och överenskommelser mellan kapitalisterna till deras kollisioner med varandra.

Killers go home KKE

Det är i folkets intresse i varje land att kämpa mot kapitalets planer, att kämpa för utträde ut ur EU och varje imperialistisk sammanslutning och att folket måste bli ägare av de rikedomar de själva producerar.