Grekland inför nyval den 25 januari

Den 17, 22 och 29 december i år, i tre omgångar, försökte Greklands parlament att rösta fram en ny president. Det behövdes 200 ledamöter i de två första omgångarna och 180 ledamöter i den tredje omgången.

Det konservativa partiet, Ny demokrati och det socialdemokratiska partiet, PASOK som regerar tillsammans lyckades inte få ihop till det antal ledamöter som behövdes, därför går Grekland till nyval söndagen den 25 januari 2015.

Fattig

Ungefär fyra år innan den uppkomna situationen har den grekiska arbetarklassens och den absoluta folkmajoritetens sociala situation blivit mycket svår. Sedan dess är ca 1,5 miljoner arbetslösa (utan något ekonomiskt stöd), ungdoms-arbetslösheten ligger på 49% och runt 56% unga kvinnor är utan arbete!

Utöver detta, jobbar ca 1,5 miljoner arbetare för mindre än 5.000 kronor brutto per månad, med osäkra anställningar, samtidigt som priset för varor och tjänster ligger på ungefär samma nivå som i Sverige.

Samma situation gäller för pensionärerna där den genomsnittliga ålderspensionen är ca 700 euro brutto.

Utöver detta har skatterna (både de direkta och indirekta) skjutit i höjden, för att leverera ännu mer kapital till kapitalisterna med den grekiska staten som mellanhand. Att t.ex. rederierna inte betalar någon skatt över huvud taget och att de t o m får bidrag för att bygga fartyg utomlands medan de sänker sjömännens lön är inte en enskild händelse. Samma sak gäller för andra kapitalister som av den grekiska staten och EU fått omfattande ekonomiskt stöd för att flytta verksamheten till låglöneländer före krisen- för att öka sina vinster.

fattiga

Inför den uppkomna situation av nyval i Grekland kommer PASOK och Ny Demokrati, att försvara den politik som de har varit garanter för under den gångna perioden, en politik som gör de rika rikare på de fattigas bekostnad som blir än mer fattiga. De kommer att försöka lura folket genom att åberopa att Grekland, dvs folket måste fortsätta göra uppoffringar för att få en stabil social situation, respektera lagar osv. Självklart menar de att folket ska fortsätta att betala priset, att folket inte enbart ska acceptera detta men t o m stödja en sådan politik.

SYRIZA, ett parti, som presenterar sig som vänsterradikalt och som påstås vill förändra situationen för det vanliga folket, är nästa regeringskandidat.

SYRIZA är inget vänsterparti, trots att det presenteras så, båda inrikes och utrikes.

Alexis-Tsipras

SYRIZA accepterar EU och NATO, ifrågasätter inte kapitalet och dess makt. SYRIZA pratar om att de vill ha bra kapitalister, inte de dåliga, korrupta sådana. När kapitalismen nu är rutten i sig själv och SYRIZA försöker ge alibi till systemet med att försöka skilja mellan goda och onda kapitalister, att systemet kan förändras inifrån/förbättras, liksom att socialism går att bygga inifrån eller inom det rådande systemet. SYRIZA saluför att kapitalismen låter sig talas tillrätta, som om konkurrensen, ökade vinster och strävan efter monopol låter sig tämjas, när dessa drivkrafter är avarten och själva grundvalen för det kapitalistiska produktionssättet!

SYRIZA som för bara ett år sedan pratade om att riva upp de föregående regeringsbesluten och att avskriva skulden, ändrade detta till att man skulle förhandla med trojkan (EU, IMF, ECB) om att avskriva stora delar av den överenskommelsen. Sedan presenterades nästa ändring: Den om att det inte gick att riva upp regeringsbesluten men i stället förbättra dessa lite för de sämst ställda. Nu har kraven återigen sänkts till en vilja att förhandla om en liten del av skulden och ifall “ekonomin tillåter” ge några små smulor (1 euro per dag) till de mycket fattiga.

Allt detta under EU:s diktat och inom EMU som SYRIZA inte ifrågasätter.

SYRIZA har under så kort tid som två år gått från att vara ett reformistiskt opportunistiskt parti till bli ett rent socialdemokratiskt parti som ser till att lura arbetarklassen och folket in i en politik som går emot folkets intressen, uppklädd med fina, tomma ord om en bättre framtid. SYRIZA:s politik är inget annat än en borgerlig politik som binder upp folket till den kapitalistiska staten och förlänger kapitalismens överordnade ställning på hela arbetarklassens bekostnad.

Oavsett vilken regering som bildas efter den 25 januari av alla de partier som accepterar EU, kommer den att fortsätta i samma spår- med en politik som går emot arbetarklassens och folkets intressen och stödja kapitalets intressen. I detta kommer alla lagar som röstas fram de närmaste åren att tala om att det är folket som ska betala skulden till EU, IMF och ECB, en skuld som skapades av den grekiska borgerliga staten och kapitalet- inte av folket.

Oavsett vad SYRIZA säger i sin propaganda, kommer kapitalet att styra, eftersom den verkliga makten, såsom i alla borgerliga parlamentariska stater inte ligger hos parlamentet men hos de som äger produktionsmedlen.

Så, SYRIZA ifrågasätter inte kapitalets makt. Den makt som kapitalet kommer att behålla med usla löner, krossade anställningsvillkor och hög arbetslöshet. Ett minimalt socialförsäkringssystem där bl a pensionärer inte har råd att leva och fackföreningsrörelsen förföljs.

Bland de andra partierna, ‘De demokratiska vänsterstyrkorna’ som förra året deltog i regeringen samt ‘Oberoende greker’ verkar ha problem att komma in i parlamentet. Utöver dem har ett nytt parti bildats, ”Floden” som är också ett parti som med mediala grepp försöker framstå som nytt, medan det har samma politik som de andra.

De senaste opinionssiffrorna visar att SYRIZA får mellan 25-30%, Ny demokrati ca 20-25%. Gyllene Gryning verkar minska till 5-7%, PASOK har delats i två grupperingar och frågan är om något av dem kommer in i parlamentet. Samma sak gäller för de Demokratiska vänstra styrkorna som ligger under 2% och Oberoende greker ligger vid 3%-spärren. ”Floden” landar runt 6%. Greklands Kommunistiska Parti beräknas få mellan 5,5-6,5%.

Det enda alternativ som arbetarklassen har är att resa sig upp genom att organisera sig i Greklands Kommunistiska Parti och genom att stärka den militanta fackföreningsrörelsen, att stärka klasskampen överallt ute på gator och torg. Detta för att bana väg för att det arbetande grekiska folkets skuld ska avskrivas och återbördas till dem som skapat krisen- kapitalistklassen. Självklart ingår ett utträde ur EU och NATO, liksom en socialisering av produktionsmedel. För socialismen.

kke  ‘ ‘¡—“‘

Greklands Kommunistiska Partis tusentals kader och medlemmar, samt de hundratusentals sympatisörerna kommer att se till att Greklands KP går stärkta ur denna kamp.

Den 26 januari, dagen efter valet kommer Greklands Kommunistiska Parti fortsättningsvis att stå på barrikaderna på arbetsplatserna, i bostadsområden och i skolor, i kampen för ett socialistiskt Grekland, en socialistisk värld utan kapitalism, oavsett de uppoffringar som behöver göras.

 

Bakgrund:

Resultat från riksdagsvalet i Grekland juni 2012

Ny demokrati fick 29,66% av rösterna och 129 platser i Greklands 300 platsers-parlament inklusive 50 platser som enligt lag det vinnande partiet får i “pris”.

SYRIZA fick 26,89% av rösterna och 71 platser.

Det socialdemokratiska partiet PASOK fick 12,28% av rösterna och 33 platser.

Det högra partiet Oberoende greker fick 7,51% av rösterna och 20 platser

Det nazistiska Gyllene gryning fick 6,92% och 18 platser.

Demokratiska vänstra styrkorna fick 6,26% och 17 platser

Greklands kommunistiska parti fick 4,5% och 12 platser.

 

Center-höger eller höger-center?

DN- journalisten Karin Eriksson som i dag den 28/12 medverkade i radio P1:s ‘Godmorgon, Världen!’, tyckte sig i statsminister Stefan Löfvén ha hittat en för politiker ovanlig förmåga: den att jämka och där slutmålet är att “komma överens”. Hon såg att han kan ha utvecklat denna förmåga under sin tid som ordförande i fackförbundet IF Metall.
Vi i SKP ser inget ovanligt i hans uppenbarelse. Vi hävdar snarare att Lövféns förhandlingstaktik, liksom alla andra socialdemokratiska ledares är att ‘komma överens’ med kapitalet och arbetsköparna, skit samma till vilket pris. För systemets administratörer är det ju ändå bara arbetarklassen som betalar vad det kostar.

Pyramid_of_Capitalist_System

I den från igår offentliggjorda s.k. “december-överenskommelsen” ska nu center-högern samarbeta med höger-centern.
Med anledning härav gjordes i Godmorgon, Världen! gällande att SD nu är mer isolerat/avhängt från de ekonomiska frågorna.
Faktum är dock att SD kan fortsätta att göra gemensam sak med högerpolitiken och i synnerhet med moderat-Alliansen, precis såsom de gjort i 85% av fallen vid omröstningarna i Riksdagen 2010-2014. Och med överenskommelsen kan densamma ekonomin nu framträda mer oförblommerad i och med att socialdemokratin har sökt jämkning med högerpartierna.

Dessutom kan SD fortsätta att användas som både piska och morot i det att arbetarklassen ska godkänna den enda politik som står till buds/synliggörs; den borgerliga och arbetarfientliga. I den uppkomna situation är det heller ingen som behöver ta ansvaret för politiken, den finns ju bara där som det enda alternativet. Passande nog var det ingen som förutspådde en blixt från en klar himmel!

Socialdemokraterna som för egen maskin aldrig har fört en pro-folklig eller arbetarvänlig politik kommer naturligtvis inte att göra det denna gång heller. Deras politik bygger i alla avseenden på att följa det kapitalistiska systemets spelregler. I detta kommer det arbetande folkets intressen till korta. Här följer de opportunistiska socialdemokratiska ledarna det direkta samarbetet med kapitalet och nu också öppet med dess politiska representanter i Alliansen och Sverige Demokraternas parti. Miljöpartiet och opportunistiska Vänsterpartiet hyllar detta, vilket visar vilka intressen dessa partier stödjer -inte arbetarklassens men borgarklassens.
Opportunism
Men en höger/opportunistisk politik har inte sin motsats i SD:s. Arbetarklassens val kan inte stå mellan ett och detsamma förhållandet: arbetslöshet, ekonomiskt och socialt armod, i den raka högerns regi eller i socialdemokratins.

Hela arbetarklassens framtid ligger långt ifrån alla dessa spel för gallerierna, långt ifrån allt detta förräderi. Samhället och de arbetande människorna i det befrämjas inte av en politik som i alla avseenden dränerar dem på de rikedomar de själva skapar. Rikedomar som förs till skatteparadis och rakt ned i fåtalets fickor.

Arbetsköperiet, kapitalismen, ockeriet, imperialismen och opportunismen är motpolen till ett jämlikt, rättvist, solidariskt och socialistiskt samhälle. Sett ur ett arbetarperspektiv måste naturligtvis hela detta system vändas över ända. Det finns inget att ‘komma överens’ om. De arbetande ska inte behöva nöja sig med smulorna från de rikas bord. Det finns ingen “nedsippringseffekt”, det har vi alla bevis för.

Det parti som i Sverige gör upp med det kapitalistiska systemets alla inbyggda bestående avarter och anakronismer är Sveriges Kommunistiska Part- SKP.
Kom med och ta del i klasskampen!

skp demskp

Inget nyval

Idag meddelade regeringen att den inte kommer utlysa nyval. Regeringen Löfven och Alliansen har gjort upp om hur framtida minoritetsregeringar ska kunna regera.

Uppgörelsen förvånar inte eftersom den så kallade budgetstriden, som föranledde regeringen att nämna nyval, stod mellan två i princip identiska budgetar, med undantag för att den rödgröna budgeten innehöll en del marginella förbättringar för arbetslösa, utförsäkrade med flera. På det stora hela är både regering och Alliansen överens:

Klassamarbete

Storkapitalet ska framöver få behålla den verkliga makten över svensk politik.

EU ska fortsättningsvis få diktera de ekonomiska villkoren i Sverige.

Därför hade ett nyval varit meningslöst. Striden skulle stått om vem som bäst kunde förvalta kapitalismens ständiga nedskärningspolitik. Nyvalet skulle alltså inte stå mellan höger och vänster eller gälla klasskamp mellan arbete och kapital, som vissa felaktigt påstått.

Det uteblivna extravalet innebär inte att vi under 2015 nödvändigtvis måste avstå från en rad andra viktiga val. För att skapa förändring i politiken, för att skapa ett bättre Sverige, krävs kamp. Det gäller valet att organisera sig eller att passivt stå vid sidan av och se på. Vi i Sveriges Kommunistiska Parti (SKP) uppmanar till organisering!

Organisera dig mot reaktion, borgerlighet och nyfascism.
I skuggan av socialmoderaternas riksdagskäbbel seglar Sverigedemokraterna upp som växande nyfascistiskt parti och utgör som fenomen en av arbetarrörelsens värsta fiender. För att bekämpa fascismen hjälper det inte att stärka den konsensusartade nedskärnings- och privatiseringspolitik som skapat de förstärkta motsättningar och den tilltagande misär som lagt grunden åt deras framgångar och som de själva underblåser. Genom avsaknaden av ett starkt arbetaralternativ mot liberalernas politik kanaliseras många människors legitima missnöje mot det borgerliga etablissemanget in i och blir verktyg åt en reaktionär rörelse. Historien riskerar att upprepas.

Organisera dig för att ta strid för kämpande fackföreningar.
Sverige har aldrig varit så rikt som det är nu. Sveriges företag gör rekordvinster. SKP vill att dessa vinster ska gå tillbaka till samhället för att bekosta en god välfärd. Ett första steg är kraftigt höja reallönen för de arbetande. De vinster arbetare under årtionden producerat ska överföras till det arbetande folket. För detta krävs kämpande fackföreningar som ställer krav och tar strid oavsett vad vi har för regering.

skp

Organisera dig för Sveriges alliansfrihet.
Riksdagen har framför sig att besluta om det så kallade värdlandsavtalet vilket innebär ett närmande till Nato och där Sverige upplåter sin mark åt Natos trupper. SKP vill att Sverige ska spela en avgörande kraft för fred i världen, men då krävs att vi bryter alla samarbeten med krigsalliansen Nato.

Organisera dig för ett nytt samhälle.
Problemen vi möter i samhället är orsakade av och är en ofrånkomlig naturlig del av kapitalismen. Socialismen är lösningen på dessa problem och innebär att rikedomarna tillförs dem som skapar dem. Det är Sveriges arbetande befolkning som skapar rikedomarna, därför vill SKP också att rikedomarna tillfaller den arbetande befolkningen.

I SKP organiserar vi oss för dessa frågor. För att nå framgång behöver vi bli fler, därför, gör valet att organisera dig i SKP du också!

Sveriges Kommunistiska Parti

Några funderingar om nyvalet

Den som är politiskt intresserad av detaljer skall finna att grunden för nyvalet inte består i politiska klassfrågor utan i helt andra saker. Jag för min personliga del är övertygad om att Alliansen på detta vis visar svenska folket vad som händer med kaos och regeringskriser när man inte samtalar med SD. Jag har i dag läst två stycken av varandra oberoende borgerliga kolumnister som just gjort en stor sak av enfalden att inte kunna prata med landets tredje största parti om annat än invandring. Alliansens tänkare vill i god tid kunna ersätta KD med SD och därmed säkra regeringsmakten. Det här har ju naturligtvis Stefan Löfven fattat. Han kan då svara på två sätt. Han valde att söka samarbete med Fp och/ eller Cp. Han hade även kunnat mobilisera inte minst LO mot den borgerliga politiken som Alliansen och SD står för, men det gjorde han alltså inte. Det beror på att Stefan Löfven och hans rödgröna skapelse delar Alliansens grundläggande värderingar om sakernas tillstånd.

  1. Vinster i välfärden. Den rödgröna regeringen köpte Vänsterpartiet med att tillsätta fyra utredningar om hur vinstdrivande företag inom välfärden skall organiseras. Utredningarna skall vara klara med var sitt betänkande 2018.
  2. A-kassan. Den rödgröna regeringen har lovat att höja ”taket” i A-kassan till 24 000:-/mån. Det innebär att A-kassan kommer att höjas med ca 250:-/dag i 100 dagar, sedan sänks den igen till utsvältningsnivå. Enligt arbetsmarknadsminister Ylva Johansson är det rimligt med en låg ersättning från A-kassan för att öka incitamentet för att söka nytt jobb.
  3. Avskaffa Lex-Laval. Regeringen med minister Ylva Johansson i spetsen har förklarat att vallöftet att avskaffa Lex-Laval inte är genomförbart då det i så fall skulle strida mot EU:s lagstiftning. Det kommer alltså även i framtiden inte att vara möjligt för offentliga (kommuner, landsting och stat) att kräva att i Sverige gäller svenska avtal.
  4. Sänkt pensionärsskatt. Regeringen har i den nedröstade budgeten ett förslag om sänkt pensionärsskatt för vissa med 100:-/mån. I förslaget ingår också en skattehöjning för de pensionärer som efter 65 års ålder jobbar hel eller deltid.
  5. Avskaffa Fas 3. De rödgröna har gjort stort nummer av att man skall avskaffa det förhatliga fas 3. Man kommer att avskaffa namnet Fas 3, ingenting annat. De som deltar i det ”nya” Fas 3 kommer aldrig att få vad olyckan Ylva Johansson ljuger om när hon talar om avtalsenlig lön. Framtida Fas 3:are kommer att som nu få en ersättning som är baserad på A-kassans lägsta nivå.
  6. Satsning på infrastrukturen. Skillnaden mellan den borgerliga budgeten och den rödgröna är att de rödgröna satsar 1 miljard mer till underhåll för järnvägen. 1 miljard i detta sammanhang är mindre än en droppe i Atlanten.
  7. Krigsmakten. Där vill de rödgröna lägga till ytterligare 3 miljarder i förhållande till Alliansens budget.
  8. Så här kan vi hålla på hur länge som helst.

Lars Lundberg

 

 

Angående nyval, tillika tuppfäktningen i lekstugan mellan centervänster och centerhögerblocken.

Budgetarna mellan de olika blocken var inte så olika men nu ska systemet stärkas till varje pris och det genom ett nyval, genom att “ta ansvar” för det bestående, plundrande kapitalistiska systemet med några olika förtecken. För detta ändamål kommer också SD väl till pass, för att än mer kunna tänja på gränserna till förmån för monopolkapitalet.

Tupp

Vi lever i en tid när de flesta erkänner att de är arbetande människor, just för det enkla faktum att så är fallet samt att det ligger något hedervärt i detta. Att dessa arbetande människor däremot skulle ingå i ett sammanhang aktar sig den samlade borgerligheten noga för att avslöja: Därför tar de parlamentariska partierna, borgerliga eller opportunistiska, aldrig ordet arbetarklass i sin mun. Arbetarklassen sägs ha försvunnit, för att de arbetande inte ska få för sig att göra gemensam sak mot den borgerliga, kapitalistiska politiken och dess exploaterande system. Finns ingen arbetarklass- finns ju heller ingen klasskamp.

De borgerliga demagogerna fortsätter tillsammans med opportunisterna att bedra arbetarklassen genom att splittra upp den i olika grupper, i synnerhet genom allt tal om en medelklass som är så omfattande att det är genom striderna om rösterna från denna som omvalet kommer att stå. Inget tal om arbetarklass här inte.

De talar självfallet inte om hur förhållandet till produktionsmedlen mellan arbetarklass och ”medelklass” händelsevis särskiljer sig från varandra, eftersom där inte finns någon skillnad. Således är de inte två olika klasser.

Ytterligare och vid andra tillfällen används ordet “maktelit” i stället för monopolkapitalism, för att människor inte ska förstå att det mellan arbetare och kapitalister föreligger en klar motsättning, i det att det enda som skapar ett värde är de arbetandes arbete- i varuförädlingen, den enda skaparen av de vinster som “makteliten” kan göra sina vinster av.

Kapitalism

Eftersom vinsterna ensidigt går till denna maktelit och ständigt ökar, trots kapitalismens kris, finns det inte någon anledning att misstänka att arbetarklassen skulle ha försvunnit.

Vi har alltså två klasser, en arbetande och en som lever av den stora majoritetens arbete. Det har vi under senare tid fått alltför många exempel på: bl.a. bygget av det Nya Karolinska Sjukhuset, där t.ex. Skanskas vinster med hjälp av det engelska blufföretaget Innisfree via skatteparadiset Luxemburg går rakt ned i fickorna på några få monopolkapitalister. Toppen av ett isberg och miljarders miljarder kronor som aldrig kommer att räknas in i BNP. Miljarder som aldrig kommer tillbaka till samhället, till skolan vården, omsorgen och/eller kulturen.

Det är denna utsugning av de arbetande som de samlade partierna i Riksdagen vurmar för i val till EU:s bluffparlament, i Riksdagsval, regionala val och omval.

Ett kommunistiskt parti däremot tar ställning ur ett arbetarperspektiv och för socialism. Det väljer inte att få några små smulor extra för att den råplundrande kapitalismen fortsättningsvis ska få fria tyglar.

Ett kommunistiskt parti godkänner inte vilka reformer och förslag som helst, så fort de av de bedragande opportunismen sägs gynna de arbetande. Kampen för ett klasslöst, jämlikt och rättvist samhälle går inte genom borgerliga val eller borgarnas tillåtelse. Den går genom klasskamp för socialism och medvetenheten om denna. Allt annat är opportunism, borgerlighet och förljugenhet, ett sätt att köpa ut delar av arbetarklassen i syfte att låta det kapitalistiska systemet bestå.

SKP valstugaSKP tält1

Sveriges kommunistiska parti anser att den klassmedvetna arbetarrörelsen måste stärkas och den stora del av arbetarklassen som över decennier via val och annat lurats att gynna en politik som stödjer kapitalismen i olika nyanser måste vakna upp ur sin törnrosa-sömn.

Den enda lösning som återstår för arbetarklassen är den genom Sveriges Kommunistiska Parti (SKP), för en positiv utveckling av klasskampen i Sverige.

Ett starkare SKP för att arbetarklassen ska få en riktig företrädare. Arbetarklassen ska inte luras att lita på fagra löften från alla de borgerliga partier som stödjer kapitalismen. Arbetarklassen måste frigöra sig från alla illusioner att något av de nuvarande parlamentariska borgerliga eller opportunistiska partierna försvarar dess intressen.

Rise up

Sveriges Kommunistiska Parti (SKP)

Kjell Bygdén