Facket och borgerligheten

Foto: Kommunal

Till vad behöver kapitalet och dess klassystem borgerliga politiker när de s.k. arbetarpartiernas, fackförbundens och LO:s ledning företräder kapitalismen och den privata egendomsrätten allt vad de orkar, och det på ett bättre sätt än vad borgarna någonsin skulle klara. Men nämnda opportunister är inte arbetarklassens representanter bara för att de synbarligen befinner sig i det lägret.

I SKP har vi sedan länge uppfattat att det inte finns någon större ideologisk distans mellan borgerligheten och opportunismen inom S och flera av LO- förbunden. Samarbetet med kapitalet är alltför intimt att det inte är förvånande när ledarna i de reformistiska organisationerna helt öppet värnar om kapitalets vinster, konkurrenskraft och inflationsmål än att företräda och trygga arbetarklassens ekonomiska intressen.

Nu har ju även Kommunals ordförande Tobias Baudin tydligt visat sin hemvist när han gått ut och godkänt vinster i vården. För att göra detta må han ju ha någon bakom ryggen, måhända Svenskt Näringsliv, för inte är det Kommunals medlemmar.

För sitt argument anför han att sjukvården är så hårt reglerad att det inte föreligger någon fara för dess personal att förlora sina arbeten och att de följaktligen inte pressas lika hårt av privatiseringar som inom andra sektorer.

Men för det första: är det fackets roll att försvara stora enskilda vinster inom sjukvården? Borde det inte vara viktigare att pengarna går till högre löner för de arbetande och till själva verksamheten för att utveckla denna och åter få en vård med både kompetens, kvalitet och mänskliga värden, något som allteftersom har berövats till förmån skatteparadis och privata fickor.

För det andra: i den privatägda vård där ”vinsterna” ska uppstå måste verksamheten ”slimmas” och effektiviseras. Det är ett av kapitalets mest beprövade och arbetarfientliga verktyg, och har använts flitigt sedan 90-talet, också inom hela den samhällsfinansierade sektorn. Därvid minimeras arbetsstyrkan och arbetsmiljön försämras.

Vi frågar oss naturligtvis sedan när och var det blev fackföreningens uppgift att gå i bräschen för detta (läs kapitalet).

Baudin säger sig inte kunna förstå varför Kommunal för två år sedan köpte 42 000 Attendo-aktier, för att nu gå emot Kommunals och LO:s tidigare ställningstagande, för vinster i välfärden men vilja exkludera sjukvården?

Vi frågar oss vilka de var som 2015 godkände Kommunals aktieköp och bakband hela arbetarklassen och i synnerhet de inom den berörda sektorn? Jo, föregående korrupta ledning i intimt samarbete med herrarna i rovkapitalistbranschen.

Kommunals medlemmar är starkt upprörda och känner sig inte hemma genom det representantskap som alltmer vrider sig åt höger och som maskar i spiralform. Med sådana vänner behövs inga fiender.

För att råda bot måste medlemmarna omedelbart kunna befria sig från dylika personers missbruk av sina förtroendeposter och fackföreningsrörelsen måste utvecklas till en genomlyst organisation där besluten fattas underifrån och bli en kamporganisation i arbetarklassens tjänst, fri från borgare.

Vi upprepar SKP:s ståndpunkt från valet 2014: Privatisering är stöld!

Fackligt aktiva kommunister inom Kommunal
Stockholm den 16 januari 2017

Kampen mot överenskommelsen mellan den grekiska regeringen och EU intensifieras

Igår, den 23 juni deltog tusentals pensionärer och arbetare från den radikala fackföreningsfronten PAME i Aten i en mycket stor demonstration, mot den överenskommelse som den grekiska vänster- höger regeringen kommer att underteckna de närmaste dagarna, som kommer att privatisera stora delar av den statliga och offentliga verksamheten som hamnar, energi, flygplatser, samt ytterligare skära ned de redan låga pensionerna och lönerna.

Greklands Kommunistiska Parti- KKE:s organisation i Aten utlyste ytterligare en stor demonstration nu på fredag utanför parlamentet och uppmanade hela folket i alla städer att resa sig för att stoppa överenskommelsen.

Den kommunistiska fraktionen inom grekiska LO, som består av ca en tredjedel av ledamöterna i styrelsen, begärde under kvällen att en generalstrejk omgående skulle utlysas.

Redan har två fackförbund, i vilka kommunisterna har majoritet, handels- och sjömansförbundet utlyst strejk till den 30 juni.

pame-23juni

De närmaste dagarna kommer Grekland att skakas av stora demonstrationer, både mot SYRIZA:s regering, som kallar sig vänster men som kommunisterna hela tiden påpekat är en socialdemokratisk sådan som lyder kapitalet och de imperialistiska sammanslutningarna inom EU och NATO.

Det enda alternativet är enligt KKE att bryta med kapitalets politik, gå ur EU och NATO och med en stark folkrörelse nationalisera företagen med folkmakt.

Demonstration i Stockholm den 16 juni, för kollektivtrafik i offentlig regi

I går den 16 juni anordnades en demonstration av SEKO:s fackklubbar inom Tunnelbanan, Tvärbanan, Lidingöbanan, Saltsjöbanan, Roslagsbanan och Pendeltågen.

Demonstranterna samlades på Norrmalms torg och lyssnade till appeller av de anställda inom Stockholms stads lokaltrafik innan avmarschen till Landstingshuset. Apellerna gav uttryck för den horribla situation som uppstått i vågorna efter utförsäljningen av gemensamma tillgångar med en hetsjakt på de anställda, med kraftig försämring av deras arbetsmiljö, med s.k. effektivisering för privata vinster där ett ständigt minskat antal anställda ska utföra detsamma arbete som tidigare men naturligtvis med negativ inverkar på säkerheten för både resenärer och anställda osv.
De privata vinsterna bekostas av personalens uteblivna raster och kisspauser samt bristande underhåll.  Också en busschaufför gav uttryck för desamma arbetsförhållanden, helt oförståeligt har dock hans fackförbund- Kommunal valt att inte visa solidaritet med SEKO:s aktion. Reformismen och opportunismen verkar inte ens på de lägre nivåerna känna av anständiga gränser.

Den kraftfulla, taktfasta och färggranna demonstrationen tågade sedan mot Landstingshuset under paroller som ‘Säkerhet och inte profit!  – Kollektivtrafik i offentlig regi!’ ‘Stoppa höjningen av SL-kortet!’ ‘Ropen skalla!- Kollektivtrafik åt alla!’  Demonstrationståget fick ett positivt gensvar.

Syndikata Stokxolmi 4Syndikata Stokxolmi 2

Vid Landstingshuset mötte två politiker, vardera från SAP och V upp demonstrationen, vilka båda uttryckte sitt gillande över dess stöd att inte höja avgiften på SL-kortet. En åtgärd som tidigare utförts av moderat-alliansen för att betala det undetskott à åtminstone 750 miljoner som uppstått pga att den sålt ut Landstingets gemensamma egendom, en åtgärd som ruinerat Landstingets ekonomi men skapat en kassako åt privata entreprenörer på samhällsfinansierad verksamhet. Under de senaste fyra åren har SL-kortet ökat i pris med 30%, en höjning som inte genomförts inom något annat samhällsområde. En annan negativ effekt av detta ligger på det miljömässiga området.

Alliansens förslag om en höjning av SL-kortet fick inte gehör i Landstingfullmäktige. Vad gäller SEKO:s krav på övriga beskrivna områden, lovade SEKO:s ordförande för klubb 111, Giannis Konstantis att kampen ska återkomma regelbundet och i utökad skala, till dess att deras krav har genomförts.

Sveriges Kommunistiska Parti (SKP) ger sitt fulla stöd i den kampen, att deras krav ska tillgodoses och i förlängningen ge en förbättring av hela denna viktiga och nyttiga samhällsangelägenhet som kollektivtrafiken är- till vinst för alla.

Fackklubbar i Stockholm i motoffensiv för kollektivtrafiken

demonstration 16 juni

Tisdagen den 16 juni, klockan 15.00 samlas fackklubbarna från SEKO på Norrmalmstorg för att demonstrera mot nedmonteringen av kollektivtrafiken. Den stridbara fackföreningen, SEKO Tunnelbanan, Klubb 111, tog initiativ för ett tag sedan att samla facken inom kollektivtrafiken för en motoffensiv angående den allt mer ohållbar situation i kollektivtrafiken. I ett möte i början av maj samlades utöver SEKO Tunnelbanan, SEKO Pendeltåg, SEKO Lokalbaneklubben samt representanter för bussförare från Kommunal. Där bestämdes att en kampanj ska startas och den ska pågå tillsvidare. Det började med manifestationen utanför Landstinget mot nedskärningar inom pendeltågstrafiken och nu fortsätter den med demonstrationen den 16 juni. Sedan kommer klubbarna att besluta hur kampanjen ska gå vidare.

Tyvärr har Kommunal i Stockholm satt stopp för att sektionerna inom Kommunal ska delta, då Kommunals avdelning i Stockholm påstår att den inte kan ställa sig bakom innehållet i kampanjen, utan att argumentera varför. Det är känt att Kommunals ledning är allergisk mot alla initiativ som kommer underifrån, ledningen gillar mest att lyda sossarna och arbetsköparen och den försöker kväva varje försök till motstånd underifrån eller som kommer från radikala medlemmar, klubbar eller sektioner.
Demonstrationen den 16 juni stöds av SEKO Tunnelbanan, SEKO Pendeltåg, SEKO Lokalbaneklubben samt SEKO Stockholm.

Klubbarna skriver att ”den uppstyckning vi sett av Stockholms kollektivtrafik, där olika aktörer försöker maximera sitt vinstuttag ur en verksamhet som inte borde vara vinstdrivande, har nått en gräns. Priset vi får betala är sämre arbetsvillkor för oss som arbetar och ökat otrygga anställningar i samband med upphandlingar. I förlängningen innebär detta sämre säkerhet och tillgänglighet för de som reser i trafiken.

Det här enorma experimentet gjordes för att effektivisera och spara pengar, i stället har vi fått högre priser och sämre trafik och service, med indragna buss och pendelturer och planer på att avskaffa konduktörerna på lokalbanorna samtidigt som betalvärdarna på pendeln redan börjat avvecklas.”
Demonstrationen har följande paroller den 16 juni.

Kollektivtrafik för alla!
Privatiseringen leder till kaos – För kollektivtrafik i offentlig regi!
Ökad säkerhet och bättre arbetsmiljö för de anställda i kollektivtrafik.
Nej till höjningen av SL-kort.

Vi uppmanar alla att delta i demonstrationen den 16 juni, klockan 15.00, vid Norrmalmstorg.

Tänk en sån’ fin bild den borgerliga och ”vänster”median sprider om Berlinmuren som revs för 25 år sedan.

DDR Tyskland

Systemets försvarare och administratörer fortsätter oförtrutet att trumpeta ut vackra ord om frihet och välfärd, allt det som skulle finnas där sedan “muren” och ”järnridån” hade fallit, densamma värld som Goebbels omtalade i radio redan den 12 februari 1945. Problemet är att om man tittar under ytan, finner man den ruttna kroppen av det system som utropades, kapitalismens.

I sammanhanget måste vi därför granska några detaljer för att se vad som är sanning och bedöma vad folket vunnit av detta. 

Muren Berlin

Första detaljen: Mycket har nämnts om murens fall men inget om varför muren byggdes, den 12-13 augusti 1961, dvs 15 år efter att BDR (Västtyskland) och DDR (Östtyskland) bildades.

1. I maj 1955 blir BDR medlem i NATO och börjar återmilitariseras, detta trots att de allierade var emot detta 1945. BDR börjar bygga en egen armé, detta trots att de allierade var emot detta 1945. USA började bygga militära baser med kärnvapen i BDR, detta trots att de allierade var emot detta 1945.
2. I Mars 1958, beslutade BDR:s riksdag att beväpna armén med moderna vapen, detta trots att de allierade var emot detta 1945.
3. I början av augusti 1961, sätter NATO sina centrala europeiskatruppstyrkor i krigsberedskap. US-amerikanska tanks kör ända fram till gränsövergången på Friedrichstrasse och möts strax av sovjetiska tanks på andra sidan. Samtidigt går USA-soldater och diplomatisk personal med militäreskort in i Östberlin för att demonstrera sin rätt att vistas där.
DDR Berlin 1961

Därför byggdes muren, det socialistiska DDR:s antifascistiska skyddsvall.

Andra detaljen: Murens fall åtföljdes av en stor plundring av offentlig egendom i DDR. Det handlar om Treuhand, som skulle privatisera allt som gick att privatisera i DDR. Under 4 år, kastades fler än 2.5 miljoner arbetslösa ut på gatan.

1. Ca 6.500 statliga företag privatiserades.
2. 4.300 företag gavs tillbaka till sina forna ägare, (till dem före kriget).
3. 45.000 byggnader gavs till det privata kapitalet.
4. Utöver de statliga företag som privatiserades lades 3.700 andra företag ned, varvid 400.000 arbetare blev arbetslösa.

Allt detta såldes ut till reapriser. Enligt tidningen Junge Welt visades i tysk TV (ZDF) hur Treuhand, som anförtroddes ”skötseln” av DDR:s statliga företag, privatiserade och sålde ut dem till oskäliga underpriser. Programmet bygger på en hittills hemlig rapport från 27 september 1995 av Bundesrechnungshof, där det bl a framgår att genom köp av östtyska banker fick bostadsföretagen sina statliga lån överförda till västtyska banker men fick nu i stället för räntor under fem procent betala över tio procent.

DDR Treuhand

Enligt JW är programmet ett förintande bokslut över Treuhands ”gnadenlosen Privatisierungseifer” (skoningslösa privatiseringsiver), som lämnade efter sig ett skuldberg på 256 miljarder D-mark, medan den förste chefen för Treuhand som mördades 1 april 1991 beräknade DDR-företagens värde till 600 miljarder D-mark. Självklart fanns i samband med detta många ekonomiska skandaler där pengar lades under bordet.

 

Tredje detaljen: I det förenade Tyskland räknas frihet och välfärd på följande sätt: 1 av 5 tyskar idag, dvs ca 16 miljoner tyskar ligger under eller på gränsen till fattigdom, (enligt det tyska arbetsmarknads-departementet):

1. År 2010 fanns i Tyskland 7,3 miljoner arbetare med en lön på 400 euro (ca 3.600 kronor) att leva på, dvs en av fem arbetare. 2003, sju år innan, var siffran 5,7 miljoner.
2. I dagens Tyskland innehar endast 29 miljoner ett fast arbete att gå till medan 12 miljoner jobbar med osäkra anställningsformer.
3. De reala lönerna är frysta sedan 90-talet och mellan år 2004-2011 sänktes de med 2.9%.
4. Tysklands prognosinstitut (DIW), nämner att barnfattigdomen i Tyskland är 16,4% jämfört med 14,5% för andra åldersgrupper.
5. Fattigdomsandelen för pensionärer är 14% medan de 5.000 rikaste familjerna har ökat sina förmögenheter med 50%, sedan 90-talet.
6. Konsultföretaget ”Towers Watson” nämner i en rapport att 24 bolag på Frankfurt-börsen i genomsnitt betalade sina chefer 6,6 miljoner euro i lön år 2011 jämfört med 2,6 miljoner euro år 2003
7. I BRD under 80-talet var lönerna som del av BNP 44%. Tio år senare var de 38% och efter 2010 är de inte mer än 35%.
Strejk Tyskland

 

Slutsatsen är att det som hände DDR, angår oss alla. Vi drabbade alla av kapitalets attacker i alla länder. Berlins mur revs men en annan, ännu högre och tjockare mur restes. Därför måste vi, arbetarklassen riva denna mur, för att kunna bygga en värld, som är fri från kapitalets förtryck- en socialistisk värld. Det har gjorts några försök förut, varvid misstag begåtts men detta har också lärt oss hur vi ska bygga denna värld, nästa gång, så mycket bättre.

DDRVinnare affischtävling Initiativet

 

Jannis Konstantis

Ulla Andersson, Vänsterpartiets vice ordförande, ger svar på tal om vinster i välfärden och privatiseringar av den offentliga verksamheten.

Ulla Andersson, Vänsterpartiets vice ordförande och Gävlebo, har hamnat i en debatt med Gävletidningen Gefle Dagblads ledarsida om vinster i välfärden och privatiseringar. Gefle Dagblad som är en mycket reaktionär tidning med beteckningen oberoende liberal har på ledarplats varnat för V:s politik angående privatiseringar och vinster i välfärden. Från Gefle Dagblads ledarskribent Karin Bergkvist har tidningen varnat läsarna med att en röst på Vänsterpartiet är ett ställningstagande mot att själv få välja.

Den 12 september ger Ulla Andersson svar på tal i tidningen.

”Vi vill öka stödet till icke vinst-drivna och har utformat en modell där valfriheten mellan olika utförare i huvudsak består.”

Ulla Andersson är inte vilken vänsterpartist som helst utan partiets vice ordförande och av den anledningen måste man betrakta hennes politiska budskap som partiets budskap. Det innebär att för de som vill förhindra privatiseringar och utförsäljning av allmän egendom måste räkna bort vänsterpartiet. Samtidigt som det är omöjligt att inte se att trängseln i den s.k. politiska mitten blir allt trängre, inte minst nu när även Vänsterpartiet är i full färd med att tränga sig in i den borgerliga gemenskapen, framstår SKP:s politiska alternativ som allt mer nödvändigt.

 

SKP skriver i sin valtidning:

Förbjud all privatisering av gemensam egendom.

Offentlig sektor skall vara samhälleligt ägd

Bygg ut den offentliga sektorn.

 

Lars Lundberg

Ombudsman i Byggnads och riksdagskandidat för SKP Gävle.

 

Utbildningen och Sveriges Kommunistiska Parti

SKP:s bildningsmål är människor med samhälles- och kulturförståelse, god professionell kunskap med närhet till arbetslivet och behov av fysisk aktivitet.

Den 9-åriga enhetsskolan som på 1960- och 70-talet mildrade klasskillnaderna och blev en mera likvärdig skola stod inte pall när marknadstänkandet tog plats i utbildningssystemet. I dag är den svenska skolan en av de mest avreglerade i världen. En så likvärdig skola som möjligt ska ha staten som huvudman och en resursfördelning efter behov. Friskolor, skolpeng och fritt skolval har bevisligen, och främst i storstäderna, bidragit till ökad segregation där de kommunala skolorna har krympande elevantal och därmed mindre pengar eftersom föräldrar med högre utbildningsbakgrund gör aktiva val för sina barn. Arbetarklassens barn, och bland dem många invandrarbarn, som inte är vana att protestera är förlorare.

Skolan ska ge en trygg arbetsmiljö med fler vuxna och hålla hög kvalitet med lärare med gedigen utbildning och fortbildning som kan koncentrera sig på undervisningen. Elever med behov av särskilt stöd ska få den hjälp de behöver för att klara sin skolsituation.

De senaste Pisa-mätningarna har gett en dyster bild av svenska elevers kunskaper. Den avreglerade skolan har lett till förfall på många områden. Internationell jämförelse är bra, men vi blundar inte för att Pisa-mätningarna för grundskolan och Bolognaprocessen för högskoleutbildningen i första hand är verktyg i EU:s konkurrenssträvan. Bolognaprocessen är ett samarbete mellan 47 länder och det officiella målet är att främja rörlighet, anställningsbarhet och Europas konkurrenskraft. Utbildningen ska underordnas ekonomin; marknaden och arbetsköparna i Europa får bestämma hur universiteten ska utvecklas och får på det viset ett avgörande inflytande på mål och medel för att nå kunskaper. Logisk följd blir satsningar på elituniversitet och försummelser av regionala högskolor.

En socialistisk skola tjänar sitt socialistiska samhälle och utbildar den unga generationen i nära relation till arbetslivet som grund för samhällsutvecklingen. Dagens svenska skola reser dels murar mot arbets- och näringslivet i tron att vara fristående, dels släpper den in det kapitalistiska systemets värderingar med kursinnehåll, skolböcker och sponsorer. Varje bildningssystem reproducerar de rådande klassförhållandena.

SKP arbetar för:

En statlig, ickekonfessionell skola

Lagen om friskolor och skolpengen avskaffas

Tillbaka till närhetsprincipen som motverkar segregation

Fler lärare, speciallärare och annan personal

Hemspråksundervisning med tvåspråkighet som mål och språkstöd i andra ämnen

Rättigheten till undervisning på minoritetsspråk beaktas

Höjda lärarlöner med kollektivavtal utan karriärtjänster

Facklig information om arbetsrätten i skolorna

Vuxenstudier återtas och byggs ut

Bevara de regionala högskolorna

Studielån ska bli studielön