Positivt valresultat för Sveriges Kommunistiska Parti i riksdagsvalet.

I dag slutfördes sammanräkningen av rösterna i riksdagsvalet. SKP kan konstatera att rösterna för vår riksdagslista har ökat med 49 procent jämfört med 2010. Med tanke på ringa ekonomiska resurser och inte mer hjälp med att lägga ut valsedlar till förtidsröstning och på valdagen än vad vi själva åstadkommer så är det en glädjande framgång. Riksdagsrösterna för SKP i Stockholms kommun har ökat med 140 procent och i Stockholms län (minus Stockholms kommun) med 85 procent. Procentsiffrorna säger något om acceptans för ett konsekvent antikapitalistiskt och på sikt socialistiskt program och om ett bra valarbete. SKP i Stockholms län väntar nu med spänning på resultatet i landstingsvalet.

SKP-tält

Fram tills detta resultat kommer vill vi tacka våra valarbetare för osjälviska insatser. Valarbetet har ibland krävt stridbarhet och ofta inneburit glädje, vid valtältet på Medborgarplatsen, vid spridningen av valplattformen och landstingsprogrammet och på appellmöten. Vår lilla röda byrå- ”Kommunisternas valbyrå” tillsammans med partiets namn drog uppmärksamheten till sig. Genom våra handsydda banderoller ”Nej till NATO” och ”Arbetare förena er” fick även konsten sin plats.

Vi hälsar alla som vi under valrörelsen har kommit i kontakt med och de som har röstat på SKP välkomna till partilokalen i Skarpnäck.

Sveriges Kommunistiska Parti fortsätter med klasskampen.

Även om den ljusblå-orangea moderat-alliansen röstats bort kommer en ny att ta vid. En ny som i allt väsentligt kommer att bli densamma som förut. Stommen i den blir det Socialdemokratiska Partiet som av politiska experter i stor utsträckning anses vara ett parti så pass nära Moderaterna att de skulle kunna bilda en koalition. Likaså S ledare och opportunister, dock inte alla deras medlemmar och väljare.

Arbetslösheten, nedskärningarna av socialförsäkringssystemen, försämrad arbetsrätt, försämrad facklig rätt, privatisering av offentlig sektor, befäst genom EU och inlemmandet i NATO är några av de viktigaste orsakerna till det valresultat vi fått.

Den springande punkten till allt detta är emellertid att det bland de parlamentariska partierna inte finns något som företräder arbetarklassen och med en tydlig arbetarpolitik. Alla företräder de det absoluta fåtalet och kapitalklassens intressen. Därför är den vedertagna politiken i Sverige så arbetarfientlig. Även om den inte förklaras med dessa termer. Naturligtvis har den borgerliga media-apparaten hjälpt till i detta avseende.

Därför har SD fördubblat sitt valresultat. De har fått utrymme till att förklara arbetarklassens vedermödor och de socialt utförsäkrade i termer av invandrar- och flyktingfientligt språk.
Detta är möjligt så länge arbetarklassen inte är klassmedveten. Detta är möjligt så länge arbetarna tror att deras situation är densamma som kapitalistens. Det är möjligt så länge arbetarna tror att de enda som kan skapa arbeten är arbetsgivarna (läs arbetsköparna). Detta är möjligt så länge borgerligheten lyckas bedra arbetarklassen med antikommunism och historielögner. M.m. m.m.

Nu är borgerligheten återförsamlad, i alla kulörer men utan substans.

Det är Sveriges Kommunistiska Partis sak att gå i täten för att ändra på detta för arbetarklassen så stora missförhållande.

Kjell Bygdén