Fortsätter de ”rödgröna” sitt militära samarbete med Saudiarabien?

År 2005 när Sverige förra gången styrdes av en s k ”rödgrön” regering tecknade regeringen genom sin försvarsminister Leni Björklund 2005 ett 10-årigt militärt samarbetsavtal med Saudiarabien. Ett avtal som går ut den 15 maj 2015. Efter den 15 maj skall avtalet antingen sägas upp, förlängas eller nya avtalspunkter införas i samarbetsavtalet.

I avtalstexten står att Sverige och Saudiarabien skall samarbeta om elektronisk krigföring och signalspaning. Vidare skall en vapenfabrik för tillverkning av missiler byggas med svensk teknologi. Den svenska teknologin som avtalet handlar om skall tillhandahållas av familjen Wallenbergs två familjeföretag, Ericsson och SAAB, genom leverans av radarsystemet ”ERIEYE”.

Detta hade kunnat vara en affär bland andra affärer som de rödgröna partierna så gärna hjälper familjen Wallenberg att föra in i sina orderböcker då dylika affärer alltid är bra för ”landet” och sålunda en viktig del i att ta ansvar för Sverige. Problemet är att dagens s k rödgröna regering i regeringsförklaringen skriver att” vapenexportkontrollen gentemot icke demokratier skall skärpas”. Det som skall skärpas är nuvarande lagstiftning på vapenexportområdet som förbjuder vapenexport till krigförande länder.

Exakt på vilket sätt det saudiarabiska samhället skall beskrivas finns det säkert många åsikter och uppgifter om, däremot så bör alla vara ense om att Saudiarabien är ett samhälle som styrs helt enligt medeltidens normer och begrepp. Inte minst landets kvinnliga befolkning behandlas enligt gällande lagstiftning sämre än boskap.

Nu, i avtalets slutskede februari 2015, styrs vårt land återigen av en s k rödgrön regering som dessutom stolt proklamerat att landets utrikesminister Margot Wallström numera för en feministisk utrikespolitik, exakt vad det betyder har man inte förklarat. Världens kvinnor och män kan i alla fall hoppas att det betyder att man inte längre tänker beväpna de blodtörstiga och medeltida prinsarna i Saudiarabien.

Lars Lundberg

“Att verka men inte synas”- eller skumraskaffärer tål inte demokratisk insyn

Sverige har sin egen shejk, liksom Saudiarabien har. Han heter Marcus Wallenberg och styr sitt rike genom sina undersåtar i både regering och riksdag, som det passar honom. Precis som den saudiske shejk Abdullah gör i sitt lydrike.

Klassamarbetet mellan S och monopolkapitalet har alltid varit innerligt, i synnerhet
med det Wallenbergska. Så uppstod överenskommelsen dem emellan om att 2005 göra en gigantisk vapenaffär med diktaturen Saudiarabien för att temporärt stilla Wallenbergmonopolets omättliga penning-hunger.
År 2006, i konflikt med svenska vapenexportlagar till diktaturen Saudiarabien fick t o m den nytillträdda moderata alliansregeringen kalla fötter och tvekade att fortsätta affären. I detta skede ger Marcus Wallenberg kommando om att fortsätta “överenskommelsen” (den med sossarna) för att andra “samarbetsområden” (stora vapenaffärer) i anslutning till den ursprungliga inte skulle äventyras.

Saudiaffären
I lydriket lyssnar undersåtarna till ‘his masters voice’.

Hela spelet kommer dock att avslöjas av radiojournalisterna Bo-Göran Bodin och Daniel Öhman, två män som till skillnad från många av sina “kollegor” har förstått innebörden av att vara journalist.


Tolgfors tvingades att avgå- någon måste ju bära hundhuvudet så att resten kan sitta kvar, Frivilligt eller inte, han gick säkert inte lottlös. Men mannen i ledningen av “den svenska demokratin”- Marcus Wallenberg, han som aldrig blivit demokratiskt vald, sitter kvar, generation efter generation.

Så fortsätter devisen: “Att verka utan att synas” att gälla.
Så snart medians nedtystning-apparat i den svenska statsmaktens ägo har fått göra sitt kommer händelsen att bli ett kommatecken i svensk media och historieskrivning.

Det är denna typ av demokrati som har sin givna plats på historiens skräphög. Därför fortsätter SKP sin revolutionära kamp.

Kjell Bygdén
Sveriges Kommunistiska Parti (SKP)

kjell-bygden

Familjen Wallenberg har styrt och styr Sverige oavsett regeringskonstellation.

Att familjen Wallenberg i mer än 100 år har styrt Sveriges industri, skatte- och försvarspolitik kan väl knappast ha undgått någon som intresserat sig för svensk politik.

Det har ju också varit så att inte minst socialdemokraterna ofta skryter med hur goda relationerna alltid varit mellan inte minst den förre socialdemokratiske finansministern Gunnar Sträng och familjen. Bland annat hävdas att dåvarande LM Ericsson helt byggdes upp efter ett nära samarbete med Gunnar Sträng och familjen Wallenberg.

LM Ericsson tillverkade telefoner och dåvarande Televerket köpte upp hela produktionen. Därför kunde Gunnar Sträng och det socialdemokratiska partiet slå fast att vad som är bra för näringslivet är bra för svenska folket. En uppfattning som även 2014 är partiets ledstjärna när det gäller industri- och skattepolitiken.

familjen

Mot den bakgrunden är det obegripligt att Eko- journalisterna Bo Göran Bodin och Daniel Öhmans bok Saudiaffären som i dag ligger på bokhandelsdiskarna väckt en sådan uppmärksamhet.

I boken beskrivs hur Marcus Wallenberg genom ett brev fått regeringen att fullfölja bygget av en missilfabrik i Saudiarabien. Hela affären där Wallenbergs vapensmedja SAAB var inblandat hotades att sägas upp av den svenska regeringen. Affären byggde på ett långtgående samverkansavtal MOU:t. Ett avtal som dåvarande svenska socialdemokratiska regering slutit med Saudiarabien 2005.

Vad som nu skett är att alla politiskt intresserade plötsligt inser att en verklig demokrati är omöjlig att genomför under kapitalismen.

kapitalism

Vi vill därför erinra om vad som står i SKP:s valmanifest:

Vi i SKP menar att kapitalismens utveckling i Sverige nu nått den fas där det inte längre går att lappa och laga. Behovet av en socialistisk politik är i dag klarare än någonsin tidigare, och huvudfrågan blir då att för första gången ställa samhällsekonomin under demokratisk kontroll.

Rösta SKP