Tågkaoset fortsätter

Inför valet 2014 lovade det socialdemokratiska partiet att allt underhåll av järnvägstrafiken skulle återgå under statlig kontroll och skötsel. Löftet inför valet var naturligtvis ett resultat av det ständiga kaos som präglat den spårbundna trafiken under ett flertal år och som är ett resultat av att SJ blivit totalt sönderstyckat samt att Banverket upphört för att tillsammans med Vägverket bilda ett nytt verk, Trafikverket. I riktlinjerna för det nya Trafikverket slogs det fast av riksdagen att verket inte skulle vara ett utförareverk utan ett beställarverk. Detta är en förskönande omskrivning för att Trafikverket skall privatisera all praktisk verksamhet och endast ägna sig åt att lägga ut beställningar till privata entreprenörer samt 10 000-tals konsulter.

Den nya så kallade rödgröna regeringen med infrastrukturminister Anna Johansson tillsatte därför en utredning vars uppdrag var att lämna ett förslag på hur Trafikverket skulle organisera det nya statliga bolag som skulle ansvara för underhållet av den spårbundna trafiken.

Utredningen är nu klar och överlämnades den 16 april till regeringen.

Utredningen slår fast att det inte går att uppdra åt Trafikverket att överta ansvaret för underhållet av den spårbundna trafiken av den enkla anledningen att Trafikverket inte klarar av det. Utredningen slår fast att problemet är att Trafikverket inte klarar och kan inte sköta dagens spårbundna trafik.

Några synpunkter som kommer fram av utredningen måste och kan inte tolkas på annat sätt än att Trafikverket är totalt inkompetenta för sin uppgift.

– Trafikverket borde skaffa sig ett underhållssystem som är byggt på kunskap om hur det ser ut på spåren!

– Trafikverket borde skaffa sig en plan för underhållet!

– Trafikverket borde förbättra kontrollen av entreprenörernas arbete.

Man kan inte, hur man än vrider och vänder på utredningsresultatet, tolka det annorlunda än att alla privatiseringar och omorganisationer av SJ, Banverket och Vägverket inte blivit något annat än en katastrof för alla de som på olika sätt är beroende av en fungerande spårbunden trafik. Samtidigt som det blivit en guldgruva för alla de privata lyxsökare som kommit över 100-tals miljarder kronor.

Som det nu är har det gått så långt att det inte längre är intressant om regeringen vill satsa 1 eller 100 miljarder i underhåll då ingen har kontroll på vart pengarna tar vägen. Trafikverket har utvecklats till en ny och modern variant av Ebberöds bank.

Inför valet 2014 lovade Sveriges Kommunistiska Parti väljarna att det inte räcker med att byta regering, det är politiken som måste bytas. När det gäller den spårbundna trafiken har därför nu SKP:s löfte till väljarna besannats. För att få ordning på den spårbundna trafiken räcker det inte med att byta regering, det måste till en ny politik.

SKP kräver därför som första åtgärder att en helt ny politik för infrastrukturen måste utformas:

Bolagiseringen av SJ måste avslutas snarast och ombildas till ett statligt verk.

SJ skall vara ansvariga för all verksamhet som rör direkta kontakter med resenärer och godskunder. Det innebär att SJ ansvarar för all personal, stationshus, biljettförsäljning med mera.

SJ ansvarar också för alla inköp av nya lok och vagnar.

För att garantera goda förbindelser i hela vårt land skall alla privata tågföretag utfasas.

SJ skall införa ett enkelt och billigt biljettsystem där det skall vara möjligt att köpa färdbiljett samt att pollettera resgods på varje station.

Det skall vara möjligt att i framtiden ha regionala bolag som sköter regiontrafiken med tåg, tunnelbana, buss och spårvagn.

Allt underhåll och utbyggnad av nya järnvägssträckningar sköts av ett statligt bolag.

Sveriges Kommunistiska Parti