Ulla Andersson, Vänsterpartiets vice ordförande, ger svar på tal om vinster i välfärden och privatiseringar av den offentliga verksamheten.

Ulla Andersson, Vänsterpartiets vice ordförande och Gävlebo, har hamnat i en debatt med Gävletidningen Gefle Dagblads ledarsida om vinster i välfärden och privatiseringar. Gefle Dagblad som är en mycket reaktionär tidning med beteckningen oberoende liberal har på ledarplats varnat för V:s politik angående privatiseringar och vinster i välfärden. Från Gefle Dagblads ledarskribent Karin Bergkvist har tidningen varnat läsarna med att en röst på Vänsterpartiet är ett ställningstagande mot att själv få välja.

Den 12 september ger Ulla Andersson svar på tal i tidningen.

”Vi vill öka stödet till icke vinst-drivna och har utformat en modell där valfriheten mellan olika utförare i huvudsak består.”

Ulla Andersson är inte vilken vänsterpartist som helst utan partiets vice ordförande och av den anledningen måste man betrakta hennes politiska budskap som partiets budskap. Det innebär att för de som vill förhindra privatiseringar och utförsäljning av allmän egendom måste räkna bort vänsterpartiet. Samtidigt som det är omöjligt att inte se att trängseln i den s.k. politiska mitten blir allt trängre, inte minst nu när även Vänsterpartiet är i full färd med att tränga sig in i den borgerliga gemenskapen, framstår SKP:s politiska alternativ som allt mer nödvändigt.

 

SKP skriver i sin valtidning:

Förbjud all privatisering av gemensam egendom.

Offentlig sektor skall vara samhälleligt ägd

Bygg ut den offentliga sektorn.

 

Lars Lundberg

Ombudsman i Byggnads och riksdagskandidat för SKP Gävle.

 

A-kassan – Din garanti för att få behålla lönen.

Den svenska fackliga rörelsen kom redan i slutet av 1800- talet fram till att det bästa som kunde frambringas för att försvara lönerna var att inrätta en Arbetslöshetskassa. Redan 1885 inrättade därför Typografförbundet sin A-kassa. Att det var just typograferna som i många hänseenden var först i den fackliga kampen var ingen slump. De var de första arbetarna som kunde läsa, vilket var och är ett krav för att framställa en tidning.

sv typografförbundet

Bakgrunden var att de fackligt organiserade arbetarna diskuterade om hur de skulle kunna skydda sina löner mot lönedumpning. Man kom då fram till att det bästa sättet att motverka lönedumpning var att se till att de arbetskamrater som blivit arbetslösa skulle skyddas mot svält och armod genom att de arbetare som ännu hade jobb såg till att de kunde överleva trots ofrivillig arbetslöshet och därmed inte behöva ta ett jobb till lägre lön än den avtalade för att förhindra familjens svält. Från 1885 fram till dagens datum är A-kassans främsta uppgift att skydda kollektivavtalet mot lönedumpning. Av den anledningen är A-kassan en grundbult i en sund arbetsmarknad. Därför är också A-kassan borgarklassens hatobjekt nummer ett.

A-kassan har faktiskt ända in på 90- talet fungerat förhållandevis bra i sin uppgift att förvara kollektivavtalets löner och övriga villkor.

De första attackerna på A-kassan kom under den socialdemokratiska regeringen med Ingvar Carlsson som statsminister och Mona Sahlin som arbetsmarknadsminister 1993 – 1996. Innan EU- medlemskapet 1995 sänktes ersättningsnivåerna från 90% till 75%.

mona_sahlin

Därefter fortsatte den socialdemokratiska regeringen 1996 – 2006 under Göran Persson med ytterligare attacker på A-kassan. Det mest ödesdigra beslutet blev då man i riksdagen beslutade att göra A-kassan till en statlig myndighet. Det beslutet innebar i praktiken att man fråntog de fackliga organisationerna beslutanderätten över A-kassans ersättningsnivåer, villkor samt A-kassans personal. Det kan inte heller ses som en slump att den s.k. Lavaldomen kom 2004 då Byggnads och Elektrikerna av EU-domstolen blev bötfällda på miljonbelopp därför att de hävdat att svenska kollektivavtal ska gälla på svensk mark.

Därför kan man nu konstatera att den förödande slakt av A-kassan som den borgerliga Alliansen ständigt gör och som går under beteckningen ”arbetslinjen” är bara ett fullföljande av den politik som socialdemokraterna med vänsterpartiet och miljöpartiet som regeringsunderlag inledde redan 1993.

sänk inte a-kassan

Avsikten med den politiken har hela tiden varit och är att svälta ut de arbetslösa för att förmå dessa att sälja sin arbetskraft till ett lägre pris än vad avtalet föreskriver. Samt att det sätter en rejäl hämnsko på de fackliga företrädare som fått i uppgift att förhandla fram nya avtal.

För att försvara och återta makten över A-kassan och därmed förvaret av kollektivavtalet krävs det en facklig och politisk kamp, där den ena inte kan föras till seger utan den andra.

Därför gäller det nu för väljarna på söndag att noga väga de olika partierna synpunkter och då skall man finna att trots att det är åtskilliga partier av olika valörer som kandiderar i årets riksdagsval så finns det endast ett parti som märker ut sig genom att konsekvent hävda kollektivavtalet och A-kassan, det partiet är SKP.

I SKP Stockholmsdistrikts valprogram för landstinget kan vi läsa:

Stockholms kommun har beslutat att all verksamhet kan utsättas för konkurrens enlig EU- lagen om offentlig upphandling, med undantag för myndighetsutövning. Det betyder i klartext att allt kan privatiseras. Landstinget för samma politik. SKP kräver att EU- lagarna om upphandling (LOU) och valfrihet (LOV) rivs upp.

Kollektivavtal

Vidare kan i samma valprogram läsas:

Kräv alltid svenska kollektivavtal hos de olika entreprenörerna och att man inser vikten av att personalen är fackligt organiserad.

De väljare som på söndag insett vikten av en väl fungerande arbetsmarknad och som verkligen menar allvar med det har egentligen bara ett alternativ och det är SKP.

Nu skall ingen förledas att tro att vi genom att använda en viss valsedel på söndag kommer att uppnå det kapitalistiska lyckoriket. Det kommer vi inte att göra av den enkla anledningen att det riket inte finns eftersom kapitalismen bygger på den ena människans parasitära tillvaro på den andres bekostnad. Dock skall inte den signal och kampenergi som meddelas genom att rösta på SKP undervärderas.

Vänsterpartiets inkomstspolitik

I Aftonbladet har man en artikelserie som heter MELLIN MÖTER. Lördagen den 16 augusti var det Vänsterpartiets ordförande Jonas Sjöstedt som blev intervjuad. I intervjun framkom att Jonas Sjöstedt kräver en statlig inkomstpolitik, ett synnerligen märkligt krav från någon som i ord säger sig tillhöra den politiska vänstern.

Det mycket besynnerliga kravet framkom när Lena Mellin ställde följande fråga till Sjöstedt.

Citat: Ni vill ha sex timmars arbetsdag. Det skulle enligt riksdagens utredningsinstitut sänka BNP med 700 miljarder kronor. Det skulle alltså bli mycket mindre över till välfärden. Är det värt det? Slut citat.

Jonas Sjöstedt svarar då:

Citat: Jag godtar inte den uträkningen. Vi tar ut en del av produktivitetsökningen till att korta arbetstiden i stället för att höja lönen. Slut citat.

Vänsterpartietballong

Vad Sjöstedt säger är i praktiken att han i en kommande regering vill frånta fackföreningsrörelsen rätten att förhandla om medlemmarnas löner. Han tänker alltså riva upp gälande kollektivavtal. Sjöstedt går i sin fackföreningsfientliga politik därmed längre än vad både centerpartiet och folkpartiet vågar drömma om. Nu är det inte första gången vänsterpartiet är med och förstör arbetsmarknaden. Vänsterpartiet var med som regeringsunderlag när den förra s regeringen beslutade att frånta fackföreningsrörelsen bestämmande rätten över A-kassan genom att göra den till en statlig myndighet. Något som var en förutsättning för alliansregeringen när den chockhöjde avgifterna 2006. Hade då inte A-kassan varit en statlig myndighet hade de fackliga organisationerna stoppat slakten av A-kassan. Vidare säger Sjöstedt att familjen Wallenberg fullt ut skall kompenseras för eventuella kostnadsökningar. Det är vad kommunisterna kallar klassamarbete. En politik som bevisligen nått vägs ände.

Rösta SKP

För de väljare som önskar en god utveckling av arbetsmarknadspolitiken framstår det som alltmer klart att det inte räcker att byta regering. Det är politiken som måste bytas. Då blir SKP det parti som står för en annan politik. Det framgår av SKP- valplattform att partiet vill införa 6 timmars arbetsdag och att det skall finansieras genom att arbetarklassen tar en större del av det mervärde som produceras än vad som nu sker. SKP kräver också att en ny arbetsmarknadspolitik innebär att riksdagen lämnar ifrån sig makten över A-kassan och för över den till den fackliga rörelsen.

 

Finns det kapitalism utan vinst?

I Aftonbladet (15/8) stod att läsa om Attendo, ett av de många så kallade välfärdsbolagen. Nyheten var att detta bolag som så många andra inte betalar någon skatt, trots att de tjänar miljoner på skattebetalarnas (läs de arbetandes) bekostnad, närmare bestämt 200 miljoner de senaste tre åren och detta helt lagligt.

Det som Aftonbladet beskrev är mer en regel än ett undantag. Nyheten kunde ha varit att avslöja att alla parlamentariska partier från ”vänster” till höger, stödjer den politik och de lagar som tillåter privata företag inom vården, skolan, kollektivtrafiken och andra verksamheter. För ändamålet har lagar konstruerats genom vilka dessa kan stjäla från arbetarklassen ännu en gång.

Välfärdsbolag

Det finns inte bra eller skumma företag inom kapitalismen. Alla företag verkar inom det kapitalistiska systemet och måste för att överleva ha vinster som hela tiden ska växa. Detta är en av systemets lagbundenheter och medför att när det privata företagandet är tillåtet, finns också medvetenheten om att alla metoder kommer att användas, olagliga såväl som lagliga.

De partier som accepterar detta är sossarna, miljöpartiet, vänsterpartiet och naturligtvis alla de borgerliga partierna, liksom de högerextrema. Trots olika närmanden i frågan, har de i grunden accepterat att parasiterna- kapitalister, ska få finnas och verka och att vi inom arbetarklassen ska stå för deras vinster. I nämnda fall ska arbetarklassens pengar, som redan beskattats några gånger om beskattas en gång till. Så dras enorma summor pengar bort från den offentliga verksamheten, till skatteparadisen och rakt ned i privatkapitalets fickor. Detta medför att samhällsservicen försämras, arbetslösheten stiger, liksom arbetsstressen (allt för effektiviseringen och vinstmaximeringen på de arbetandes bekostnad).

Klassamarbete

Därför går det inte att som S och V påstår, vilja begränsa vinsterna och uppfordra till en ‘högre moral’ bland företagarna eller att förbjuda vinstuttagen.
Så länge det privata företagandet är tillåtet går vinsterna att trolla bort genom ‘smart bokföring’, med hjälp av dotterbolag och annat. Därför säger SKP säger nej till all privatisering av den offentliga sektorn.

Alla systemets partier stödjer den stöld som resulterar i att vi blir fattigare och de rika ännu rikare. Kapitalets administratörer säljer ut offentlig verksamhet till vrakpriser som sedan köps upp av kapitalister, för att sedan utföra offentlig service inom “privat regi” enligt de metoder som beskrivits ovan.

Allt detta är ännu en anledning till att rösta, stödja och kämpa tillsammans med Sveriges Kommunistiska Parti, ett parti som vill omkullkasta systemet och förespråkar att all egendom ska tillhöra arbetarklassen och folket. Att arbetarklassen ska bestämma över sitt liv och inte några företag och personer som heter kapitalister och som berikar sig i övermåtta utan att själva tillföra samhället något.

Rösta på Sveriges Kommunistiska Parti den 14 september 2014.

Rösta SKP

Jannis Konstantis
Tunneltågförare och ordförande för SEKO Tunnelbanan
Samarbetar och kandiderar till riksdagen och Stockholms läns landsting för Sveriges Kommunistiska Parti SKP

jannis_konstantis