Från mötet i Stockholm mot inskränkt strejkrätt

Idag hade Sveriges Kommunistiska Parti SKP ett öppet möte för att informera och mobilisera mot borgerlighetens planer om att genom lag förbjuda eller begränsa arbetarklassens strejkrätt.

Efter ett inledande anförande rörde sig diskussionen efteråt kring den strejkrätt som redan nu är mycket begränsad genom rådande klasslagar som arbetsköparens ”rätt att leda och fördela arbetet” från 1906, ”Kollektivavtalslagen”, varselplikten samt Saltsjöbadsavtalet och centraliseringen av LO förbunden 1941.

Tydligt blev att reformismen och ledningen, för LO-förbundet och genom socialdemokratisk politik sålt ut/säljer ut kollektivet och fattar beslut ovanför medlemmarnas huvuden.
Det kan fortgå på ett bedrägligt sätt eftersom det borgerliga systemet har många ansikten, allt ifrån ”vänster” till höger och utifrån stundens behov.

Förslaget om en begränsad strejkrätt kommer i en tid då konkurrensen och motsättningen hårdnar mellan kapitalisterna på den internationella marknaden, vilket gör att deras profit minskar. Därför ökar i stället angreppen mot arbetarklassen, där de arbetandes löner och arbetsvillkor angrips för att det ska komma kapitalisternas kassor tillgodo.

Går förslaget igenom, kommer hela arbetarklassen att bakbindas och därför måste det förkastas och motverkas i sin helhet.
Våra klasslagar, hur de än utformas är inte instiftade av någon gud, däremot för att bevara de rikas profiter och privilegier. Därför måste motståndet organiseras:
Facken måste bli kamporganisationer på klassbasis. En förtroendevald i facket ska inte ha större förmån än att få åtnjuta medlemmarnas förtroende. Inte ha mer än den genomsnittlige medlemmens lön. Förtoendevalda ska kunna vara direkt avsättbara om de inte lever upp till sitt förtroende. Inget avtal ska kunna godkännas utan medlemmarnas godkännande.
Detta är gamla kommunistiska fackliga deviser som skulle omintetgöra pampväldet och de karriärister i facket som avlägger sin bön på kapitalismens altare.