fackliga frågor

Från mötet i Stockholm mot inskränkt strejkrätt

Idag hade Sveriges Kommunistiska Parti SKP ett öppet möte för att informera och mobilisera mot borgerlighetens planer om att genom lag förbjuda eller begränsa arbetarklassens strejkrätt.

Efter ett inledande anförande rörde sig diskussionen efteråt kring den strejkrätt som redan nu är mycket begränsad genom rådande klasslagar som arbetsköparens “rätt att leda och fördela arbetet” från 1906, “Kollektivavtalslagen”, varselplikten samt Saltsjöbadsavtalet och centraliseringen av LO förbunden 1941.

Tydligt blev att reformismen och ledningen, för LO-förbundet och genom socialdemokratisk politik sålt ut/säljer ut kollektivet och fattar beslut ovanför medlemmarnas huvuden.
Det kan fortgå på ett bedrägligt sätt eftersom det borgerliga systemet har många ansikten, allt ifrån “vänster” till höger och utifrån stundens behov.

Förslaget om en begränsad strejkrätt kommer i en tid då konkurrensen och motsättningen hårdnar mellan kapitalisterna på den internationella marknaden, vilket gör att deras profit minskar. Därför ökar i stället angreppen mot arbetarklassen, där de arbetandes löner och arbetsvillkor angrips för att det ska komma kapitalisternas kassor tillgodo.

Går förslaget igenom, kommer hela arbetarklassen att bakbindas och därför måste det förkastas och motverkas i sin helhet.
Våra klasslagar, hur de än utformas är inte instiftade av någon gud, däremot för att bevara de rikas profiter och privilegier. Därför måste motståndet organiseras:
Facken måste bli kamporganisationer på klassbasis. En förtroendevald i facket ska inte ha större förmån än att få åtnjuta medlemmarnas förtroende. Inte ha mer än den genomsnittlige medlemmens lön. Förtoendevalda ska kunna vara direkt avsättbara om de inte lever upp till sitt förtroende. Inget avtal ska kunna godkännas utan medlemmarnas godkännande.
Detta är gamla kommunistiska fackliga deviser som skulle omintetgöra pampväldet och de karriärister i facket som avlägger sin bön på kapitalismens altare.

Vi kräver att facken står upp för strejkrätten – Offentligt möte i Stockholm mot inskränkt strejkrätt

Vårt nästa led i den pågående kampanjen är att genom några offentliga möten presentera det remissvar som vi kommer att skicka in och berätta varför vi avvisar förslaget om ytterligare inskränkt strejkrätt i sin helhet. Vi berättar vad förslaget innebär och vi berättar vad kommunisterna i den fackliga rörelsen gör.

Välkomna på våra offentliga möten. Kom och ställ dina frågor, var med och diskutera.

STOCKHOLM
Lördag 19 Januari
Klockan 11:00
Äspholmsvägen 15 i Skärholmen, lokal Äspingen

Kom dit, ställ dina frågor, delta i debatten, medverka i kampanjen, organisera dig i Sveriges Kommunistiska parti!

MALMÖ
Söndag 20 januari
Klockan 14:00
SKPs lokal,Ystadvägen 32 (mittemot McDonald’s)

LUND
Söndag 20 januari
Klockan 17:00
Vilda Västern, Stenmästaregatan 9A

UPPSALA
Lördag 27 januari
Klockan 15:00
SKPs lokal, Karlsrogatan 88

Publicerad på tidningen Arbetet

Strejkrätten kommer inskränkas ytterligare efter en uppgörelse mellan parterna. Att förbundsledningarna accepterat detta bakom våra ryggar är en skam, skriver fem förtroendevalda från olika fackförbund.

Parterna under pressträffen där de presenterat sitt förslag om strejkrätten, vilket debattörerna motsätter sig. 

I somras accepterade våra förbundsledningar en uppgörelse om att inskränka strejkrätten. Uppgörelsen har nu omvandlats till ett lagförslag och är ute på remiss.

Genom samtalen på våra arbetsplatser och med våra kollegor är det enkelt att konstatera att de inte har medlemmarnas stöd.

Om allt går som planerat ska förslaget bli lag den 1 januari 2020. Trots att strejkrätten redan är inskränkt på flera olika sätt vill man nu inskränka den ytterligare.

Inledningsvis möttes tankarna på att inskränka strejkrätten av massiv kritik från fackligt håll men sedan parterna själva presenterade sitt förslag har kritiken tystnat.

Det är däremot allt fler arbetsrättsjurister, forskare med flera som beskriver det framlagda förslaget som ett dråpslag mot fackföreningsrörelsen.

Den största risken med lagförslaget är att företagen får helt nya drivkrafter att teckna billigare kollektivavtal med dumpade villkor.

Förslaget öppnar upp möjligheter för företag att teckna kollektivavtal med så kallade gula fackföreningar, styrda av företagen själva.

Genom att i lag fastslå att det är det först tecknade kollektivavtalet som reglerar löner och anställningsvillkor och samtidigt göra det olagligt att tränga undan eller förändra det första avtalet blir det alltmer attraktivt för företagen att starta egna fackföreningar – på så sätt kan de enkelt och lagligt dumpa arbetarnas löner och villkor.

Sådana fackföreningar har vi ännu inte i Sverige, men i Danmark har de redan hundratusentals medlemmar och förslaget öppnar upp för en sådan utveckling i Sverige.

Maktbalansen på arbetsmarknaden är redan förskjuten till företagarnas fördel och det här förslaget innebär att maktbalansen ytterligare förskjuts.

Genom förslaget öppnas helt nya möjligheter för företagen att angripa våra villkor och dumpa våra löner.

Enbart den risken borde vara ett tillräckligt starkt skäl för fackförbunden att dra sig ur uppgörelsen med Svenskt Näringsliv och i stället tydligt klargöra att man motsätter sig de föreslagna inskränkningarna av strejkrätten.

Varje gång vi accepterar eftergifter stärks företagens aptit. De kommer inte att nöja sig, utan direkt börja förbereda nästa angrepp.

Att våra förbundsledningar accepterat denna uppgörelse bakom ryggen på medlemmarna är en skam. Det visar på riktigheten i att göra våra fackförbund demokratiska.

Alla avtal måste ut på medlemsomröstningar och fackförbunden måste bli kamporganisationer – de ska inte ha några andra intressen än arbetarnas.

Därför kräver vi, några av de fackligt förtroendevalda medlemmarna och sympatisörerna i Sveriges Kommunistiska Parti, att våra fackförbund omedelbart drar tillbaka sitt stöd för uppgörelsen.

  • ——————————————————————————————————————————-

INGA INSKRÄNKNINGAR I STREJKRÄTTEN

Socialdemokraterna tillkännagav förra året att man siktade på att inskränka strejkrätten för arbetarna i Sverige. Det är ett av de största angreppen mot den svenska arbetarklassen på decennier och kommer att få långtgående konsekvenser för hur arbetarna kan föra sin kamp. Det är en förberedelse för stora angrepp från storföretagens sida mot arbetarna.

Strejken är det kraftfullaste vapnet som står till arbetarnas förfogande när det gäller att kämpa mot nedskärningar och för bättre villkor. I det förslag till inskränkningar av strejkrätten som Arbetsmarknadsdepartementet, under ledning av Socialdemokraternas Ylva Johansson, finns stora angrepp på den svenska strejkrätten. Förslaget innehåller ett flertal förbud som på olika sätt kommer att försvåra för fackföreningarna att strejka.

Förslaget kommer i första hand att drabba de fackföreningar som inte strejkar för att uppnå ett kollektivavtal, eftersom det kommer att göras olagligt att strejka med annat syfte, annat än i exempelvis sympati med andra strejker.

Förslaget kommer att drabba alla fackföreningar som vill strejka, eftersom det kommer att göras olagligt att strejka om man inte förhandlat om kraven först. Det kommer tvinga fackföreningarna till långdragna förhandlingar.

Förslaget kommer att drabba på längre sikt att drabba alla svenska fackföreningar, eftersom det öppnar för skapandet av gula fackföreningar, styrda av företagen. Förslaget vill göra det olagligt att strejka för att förändra i eller tränga undan befintliga kollektivavtal – om ett företag väljer att teckna ett kollektivavtal med sin egen fackförening, långt under vad arbetarnas egen fackförening kan acceptera, så har arbetarna att finna sig i det. De kan nämligen inte tränga undan eller förändra det befintliga avtalet.

På dessa sätt, och på många fler, kommer strejkrätten att innebära hårda slag mot arbetarna och det öppnar upp för långtgående attacker mot arbetarnas levnads- och arbetsvillkor. Om arbetarna inte kan strejka, kommer nedskärningarna att bli så mycket lättare att genomföra.

Med anledning av detta lanserar Sveriges Kommunistiska Parti en kampanj mot inte bara förslaget, utan mot alla inskränkningar av strejkrätten. Strejken är den främsta stridsmetoden på arbetsplatsen och ska inte begränsas, istället kämpar vi för en lag som är anpassad efter arbetarnas behov: lagen måste bli arbetarnas rätt – istället för rätten till profit för företagen!

Det räcker inte att bara angripa förslaget: alla inskränkningar måste angripas. I dagsläget är den inskränkt av bland annat varselplikt, fredsplikt under avtalsperiod och av den centraliserade LO-byråkratin, som kan bestämma om varje enskilt förbund kan strejka eller inte.

Vi vill uppmana de arbetare som inte är organiserade att organisera sig och tillsammans med de redan fackligt ansluta arbetarna ta makten över sina egna fackförbund – gör facket till en kamporganisation!

Mer information om Sveriges Kommunistiska Partis syn och analys av förslaget om strejkrätten finns på www.strejka.nu

En español

In english

Fira Internationella kvinnodagen och demonstrera mot usla pensioner och förslag på begränsad strejkrätt

Vi firar den Internationella Kvinnodagen med Sveriges Kommunistiska Parti och KP

9 mars kl 17.30

Hartwickska Huset

St: Paulsgatan 39A (T-Mariatorget)

NEJ TILL HÖJD PENSIONSÅLDER-INSKRÄNK INTE STREJKRÄTTEN

Demonstration

Norrmalmstorg

lördag 10 mars kl. 14.00

Tal av bl.a.

Kajsa Ekis Ekman, journalist och debattör

Jannis Konstantis, Ordförande SEKO Tunnelbanan

Lars Lundberg, Fackliga världsfederation Sverige kontor

Göran Greider, författare och journalist

Gunnar Westin, SEKO Stockholm

 

Arrangör: SEKO Tunnelbanan, Klubb 111

 

 

Manifestation för solidaritet med sophämtarna i Stockholm

Manifestation för solidaritet med sophämtarna i Stockholm

Den 12 augusti på Medborgarplatsen

Jan Spanedal, före uppsägningen ordförande för Sophämtarnas miljösektion


Jannis Konstantis, SEKO Tunnelbana, med ett solidaritesuttalande

SKP:s stöduttalande för sophämtarna

Solidaritetsuttalande till sopgubbarna i Stockholm från Fackliga Världsfederationen (FVF)

Solidaritetsuttalande från FVF:s (WTFU) kontor i Sverige 

Här är sopåkarnas förklaring:

Varför drabbas stora delar av Stockholms Stad av dålig sophämtning?

Därför att de yrkeskunniga sopgubbarna har fått nog.

RenoNorden är ett konkurshotat riskkapitalbolag, som genom låga anbud har vunnit upphandlingen av sophämtning i stora delar av Stockholms Stad.

RenoNorden vill från 1 oktober sänka sopgubbarnas löner och höja deras arbetsbelastning i ett redan tungt jobb. På så vis ska de kunna göra vinst eller åtminstone slippa konkurs trots de låga anbuden.

Stockholms Stad har antagit RenoNordens anbud, trots att de vet att det går ut över sopgubbarna och trots att de borde veta att Renoorden redan har dålig ekonomi.

Vi Stockholms Sopgubbar har slutat jobba för RenoNorden. Vi kräver inget annat än att få behålla  vårt lönesystem och vår anställningstrygghet. Får  vi det kan vi börja jobba igen.

RenoNordens röda sopbilar kör idag följande områden i Stockholms Stad: Älvsjö, Enskede, Årsta, Farsta, Vantör, Bromma, Åkeshov, Råcksta, Hässelby, Tensta, Rinkeby, Kista, Spånga, Vällingby, Kungsholmen, Lilla Essingen, orrmalm, Vasastan, och halva Östermalm. Från 1 oktober kör de även Södermalm, Liljeholmen-Vårberg, hela Östermalm.

Vill du klaga på dålig sophämtning, lukt eller råttor, gör det till Stockholm Vatten o Avfall kund@svoa.se, gärna med kopia till kommunstyrelsen@stockholm.se

Stockholms Sopgubbar, 12 augusti 2017

1 Maj med Kommunisterna

Kommunisternas 1 Maj

  • 6 timmars arbetsdag
  • Nej till NATO
  • Nej till EU

Socialismen är framtiden!

Kl 13.00 Samling Mynttorget

Kl 14.00 Avmarsch

Kl 14.30 Möte Sergels Torg

Arr: SKP, KP, RKU

[gview file=”https://stockholm.skp.se/wp-content/uploads/sites/3/2017/04/1-majaffisch-2017.pdf”]

 

Facket och borgerligheten

Foto: Kommunal

Till vad behöver kapitalet och dess klassystem borgerliga politiker när de s.k. arbetarpartiernas, fackförbundens och LO:s ledning företräder kapitalismen och den privata egendomsrätten allt vad de orkar, och det på ett bättre sätt än vad borgarna någonsin skulle klara. Men nämnda opportunister är inte arbetarklassens representanter bara för att de synbarligen befinner sig i det lägret.

I SKP har vi sedan länge uppfattat att det inte finns någon större ideologisk distans mellan borgerligheten och opportunismen inom S och flera av LO- förbunden. Samarbetet med kapitalet är alltför intimt att det inte är förvånande när ledarna i de reformistiska organisationerna helt öppet värnar om kapitalets vinster, konkurrenskraft och inflationsmål än att företräda och trygga arbetarklassens ekonomiska intressen.

Nu har ju även Kommunals ordförande Tobias Baudin tydligt visat sin hemvist när han gått ut och godkänt vinster i vården. För att göra detta må han ju ha någon bakom ryggen, måhända Svenskt Näringsliv, för inte är det Kommunals medlemmar.

För sitt argument anför han att sjukvården är så hårt reglerad att det inte föreligger någon fara för dess personal att förlora sina arbeten och att de följaktligen inte pressas lika hårt av privatiseringar som inom andra sektorer.

Men för det första: är det fackets roll att försvara stora enskilda vinster inom sjukvården? Borde det inte vara viktigare att pengarna går till högre löner för de arbetande och till själva verksamheten för att utveckla denna och åter få en vård med både kompetens, kvalitet och mänskliga värden, något som allteftersom har berövats till förmån skatteparadis och privata fickor.

För det andra: i den privatägda vård där ”vinsterna” ska uppstå måste verksamheten ”slimmas” och effektiviseras. Det är ett av kapitalets mest beprövade och arbetarfientliga verktyg, och har använts flitigt sedan 90-talet, också inom hela den samhällsfinansierade sektorn. Därvid minimeras arbetsstyrkan och arbetsmiljön försämras.

Vi frågar oss naturligtvis sedan när och var det blev fackföreningens uppgift att gå i bräschen för detta (läs kapitalet).

Baudin säger sig inte kunna förstå varför Kommunal för två år sedan köpte 42 000 Attendo-aktier, för att nu gå emot Kommunals och LO:s tidigare ställningstagande, för vinster i välfärden men vilja exkludera sjukvården?

Vi frågar oss vilka de var som 2015 godkände Kommunals aktieköp och bakband hela arbetarklassen och i synnerhet de inom den berörda sektorn? Jo, föregående korrupta ledning i intimt samarbete med herrarna i rovkapitalistbranschen.

Kommunals medlemmar är starkt upprörda och känner sig inte hemma genom det representantskap som alltmer vrider sig åt höger och som maskar i spiralform. Med sådana vänner behövs inga fiender.

För att råda bot måste medlemmarna omedelbart kunna befria sig från dylika personers missbruk av sina förtroendeposter och fackföreningsrörelsen måste utvecklas till en genomlyst organisation där besluten fattas underifrån och bli en kamporganisation i arbetarklassens tjänst, fri från borgare.

Vi upprepar SKP:s ståndpunkt från valet 2014: Privatisering är stöld!

Fackligt aktiva kommunister inom Kommunal
Stockholm den 16 januari 2017

Protest mot fascismen i Stockholm

I går protesterade tusentals människor på Sergels torg i Stockholm mot fascisterna i Nordisk motståndsrörelse som demonstrerade i stan.
 nej-till-fascism
Protesterna organiserades av fackliga organisationer som Seko Stockholm, Kommunal Gullmarsplan, Unga Elektrikerna m.fl. Av ungdomsorganisationer syntes RKU, Ung Vänster och SSU. SKP var på plats.
 
Varför rapporterade Rapport och Eko inte från denna fredliga, starka och beslutsamma manifestation?

Säkerheten äventyras i Stockholms tunnelbana

SKP i Stockholm har tagit del av SEKO klubb 111:s uttalande mot förarlösa tunnelbanetåg på Röda linjen från 2025. Detta vill Trafiknämnden i Stockholm, alltså Landstinget, besluta om den 23 augusti. SKP ansluter sig till de fackliga synpunkterna och protesterna.

C30

Den 23 augusti 2016 kommer Trafiknämnden i Stockholm (Landstinget) att fatta ett inriktningsbeslut gällande införandet av helautomatisk drift på tunnelbanans röda linje från och med år 2025.

Tjänstemännens förslag baseras enligt oss, enbart på ekonomiska kalkyler. I huvudsak går förslaget i ut på att det inte kommer att finnas förare längre inom tunnelbanan och att plattformsbarriärer sätts upp på stationerna och annan fjärrövervakad teknisk lösning som hindrar spårbeträdande och andra störningar i trafiken. Utöver detta planeras det att sparas genom på att ha färre nya tåg, de s k C-30, ute i trafik. Detta anser dem är mer ekonomiskt gynnsamt än att personal utför och bistår i arbetet på plats. Vad som ej är medräknat är säkerhetsaspekten vid olyckor, stopp, driftstörningar och annat som dagligen sker i tunnelbanan samt den trygghet som närvarande personal kan förmedla till resenärerna under resan.

Vi som arbetar inom tunnelbanan, som transporterar alla människor säkert, ger service och tar hand om alla små och stora händelser, är mycket oroliga över utvecklingen. Om Trafiknämnden beslutar enligt förslaget, som sätter besparingar före säkerhet, så kommer saker som säkerhet och trygghet för trafikanterna att äventyras.

SEKO Tunnelbanan, Klubb 111, mer än femton år sedan, kämpar för bättre säkerhet och trygghet i tunnelbanan. Vi föreslog till dåvarande Connex (sedan Veolia) och SL att man måste investera i plattformsbarriärer för att undvika självmord, spårbeträdanden och andra liknade händelser i trafiken samt se över annan teknisk och logistisk lösning för att höja säkerheten i tunnelbanans miljö. Landstingens svar genom SL var att man inte kunde göra detta för att det var mycket komplicerat och det kostade mycket pengar. Vi ansåg då, och även nu att man inte kan värdera liv som räddas i termer av pengar och jämställa det med siffror i en budget.

Trafiknämnden nu gör precis samma sak. De skriver i deras förslag att ett liv beräknas kosta 31 miljoner kronor!!! De tänker finansiera den automatiserade lösningen av tunnelbanemiljön med att bli av med alla förare på Röda linje som kostar, enligt dem, 60-100 miljoner per år! De anser även att hela beställningen på 48 nya tåg med option på 4 tåg till inte ska fullföljas, utan att det räcker med grundbeställningen på 48 tåg.

Vi som arbetar inom tunnelbanan och inte gör skisser på olika scenarion från ett kontor om hur verkligheten inom tunnelbanan ser ut eller kommer att se ut, anser att de framlagda planerna är förfärliga!

  1. Tjänstemännen i Trafiknämnden anser att det inte behövs förare, därför att man ska bygga upp plattformsbarriärer. De har glömt att det finns en del icke trafikanter som brukar nödöppna dörrar och/eller hindra dörrstängningen. Det finns situationer då det uppstår en rökutveckling eller t o m brand i vagnen, det kan vara en allvarlig situation som uppstår och då kommer INGEN att finnas på tåget. Tjänstemännen hänvisar till trafikledningen som ska informeras (av vem?) om en allvarlig situation uppstår och då kommer hjälpen att skickas ut!!! Vi varnar för att det kommer bli allvarliga konsekvenser, som trafikanterna kommer att få betala genom att deras säkerhet och trygghet blir sämre.
  2. Det planeras att olika tågtyper ska trafikera Röda linjen när en eventuell helautomatisk drift införs. Vår erfarenhet säger att även nya tåg kan gå sönder. C-20 tågen har nu en del problem och vi har en del stop i trafiken på grund av detta. De problemen kommer inte att minska år 2025. Vem ska ta hand om trafikanterna om det behövs en evakuering? Ännu värre om det gäller en akut evakuering, liknade Rinkebybranden år 2005?
  3. Som vi nämnde förut, tjänstemännen föreslår att antalet nya tåg som man har tänkt trafikera Röda linjen med, minskas. De har även glömt att räkna med befolkningsökningen. Innevånarantalet beräknas ha ökat med 400 000 fram till år 2030. Det innebär att det antal tåg som planeras, inte räcker till!
  4. Även när det gäller ekonomin, anser vi, att tjänstemännens beräkning är en byråkratisk produkt, utan verklighetsförankring. Förslaget hänvisar t.ex. till att tiden som det tar att vända ett tåg vid en ändstation kan minska. I dag är vändtiderna på mellan 1-4 minuter. Det är sant att man kan minska detta ner till några sekunder! Hur blir det då med att det alltid finns trafikanter som försöker hinna med tåget i sista stund och som håller i dörrarna? Vad är då vinsten med en fiktiv bättre punktlighet?

SEKO Tunnelbanan, Klubb 111 som organiserar ca 1400 förare, stationsvärdar, kundservicevärdar, lokalvårdare, trafikledare och annat personal inom service och administration är mycket oroliga över utvecklingen!

  • Vi uppmanar politikerna inom Trafiknämnden att inte rösta för detta inriktningsbeslut och därigenom äventyra säkerheten och tryggheten för hundratusentals passagerare.
  • Vi uppmanar media att uppmärksamma vad som händer med detta projekt.
  • Vi uppmanar trafikanterna att protestera mot detta förslag.

Oavsett beslutet kommer SEKO Tunnelbanan, Klubb 111, att fortsätta kämpa för ökad säkerhet och trygghet för oss som arbetar inom tunnelbanan och alla tunnelbanans resenärer i Stockholm.

Styrelsen för SEKO Tunnelbanan, Klubb 111

”Arbetarkamp i Sverige, Europa och internationellt”

Inbjudan 4 juni WFTU

SEKO Tunnelbanan, Klubb 111, med ca 1400 medlemmar bjuder in förtroendevalda och arbetare från alla branscher till ett öppet möte och diskussion.

Mötet ska handla om hur vi i Sverige, Europa och världen bemöter kapitalets attacker och vad är och gör den Fackliga Världsfederationen. Utbyte av erfarenheter och idéer.

 

Lördagen den 4 juni, ABF-huset, Sveavägen 41, Kl 13.00-16.00

Inledning: Jannis Konstantis, ordförande SEKO Tunnelbanan

Talare: George Mavrikos, generalsekreterare, Fackliga Världsfederation, WFTU

 

Alla är välkomna!

Vi kommer bjuda på fika.

Det kommer att finnas en affisch utställning.

[gview file=”https://stockholm.skp.se/wp-content/uploads/sites/3/2016/05/Inbjudan-4-juni-WFTU.pdf”]