Center-höger eller höger-center?

DN- journalisten Karin Eriksson som i dag den 28/12 medverkade i radio P1:s ‘Godmorgon, Världen!’, tyckte sig i statsminister Stefan Löfvén ha hittat en för politiker ovanlig förmåga: den att jämka och där slutmålet är att “komma överens”. Hon såg att han kan ha utvecklat denna förmåga under sin tid som ordförande i fackförbundet IF Metall.
Vi i SKP ser inget ovanligt i hans uppenbarelse. Vi hävdar snarare att Lövféns förhandlingstaktik, liksom alla andra socialdemokratiska ledares är att ‘komma överens’ med kapitalet och arbetsköparna, skit samma till vilket pris. För systemets administratörer är det ju ändå bara arbetarklassen som betalar vad det kostar.

Pyramid_of_Capitalist_System

I den från igår offentliggjorda s.k. “december-överenskommelsen” ska nu center-högern samarbeta med höger-centern.
Med anledning härav gjordes i Godmorgon, Världen! gällande att SD nu är mer isolerat/avhängt från de ekonomiska frågorna.
Faktum är dock att SD kan fortsätta att göra gemensam sak med högerpolitiken och i synnerhet med moderat-Alliansen, precis såsom de gjort i 85% av fallen vid omröstningarna i Riksdagen 2010-2014. Och med överenskommelsen kan densamma ekonomin nu framträda mer oförblommerad i och med att socialdemokratin har sökt jämkning med högerpartierna.

Dessutom kan SD fortsätta att användas som både piska och morot i det att arbetarklassen ska godkänna den enda politik som står till buds/synliggörs; den borgerliga och arbetarfientliga. I den uppkomna situation är det heller ingen som behöver ta ansvaret för politiken, den finns ju bara där som det enda alternativet. Passande nog var det ingen som förutspådde en blixt från en klar himmel!

Socialdemokraterna som för egen maskin aldrig har fört en pro-folklig eller arbetarvänlig politik kommer naturligtvis inte att göra det denna gång heller. Deras politik bygger i alla avseenden på att följa det kapitalistiska systemets spelregler. I detta kommer det arbetande folkets intressen till korta. Här följer de opportunistiska socialdemokratiska ledarna det direkta samarbetet med kapitalet och nu också öppet med dess politiska representanter i Alliansen och Sverige Demokraternas parti. Miljöpartiet och opportunistiska Vänsterpartiet hyllar detta, vilket visar vilka intressen dessa partier stödjer -inte arbetarklassens men borgarklassens.
Opportunism
Men en höger/opportunistisk politik har inte sin motsats i SD:s. Arbetarklassens val kan inte stå mellan ett och detsamma förhållandet: arbetslöshet, ekonomiskt och socialt armod, i den raka högerns regi eller i socialdemokratins.

Hela arbetarklassens framtid ligger långt ifrån alla dessa spel för gallerierna, långt ifrån allt detta förräderi. Samhället och de arbetande människorna i det befrämjas inte av en politik som i alla avseenden dränerar dem på de rikedomar de själva skapar. Rikedomar som förs till skatteparadis och rakt ned i fåtalets fickor.

Arbetsköperiet, kapitalismen, ockeriet, imperialismen och opportunismen är motpolen till ett jämlikt, rättvist, solidariskt och socialistiskt samhälle. Sett ur ett arbetarperspektiv måste naturligtvis hela detta system vändas över ända. Det finns inget att ‘komma överens’ om. De arbetande ska inte behöva nöja sig med smulorna från de rikas bord. Det finns ingen “nedsippringseffekt”, det har vi alla bevis för.

Det parti som i Sverige gör upp med det kapitalistiska systemets alla inbyggda bestående avarter och anakronismer är Sveriges Kommunistiska Part- SKP.
Kom med och ta del i klasskampen!

skp demskp

Inget nyval

Idag meddelade regeringen att den inte kommer utlysa nyval. Regeringen Löfven och Alliansen har gjort upp om hur framtida minoritetsregeringar ska kunna regera.

Uppgörelsen förvånar inte eftersom den så kallade budgetstriden, som föranledde regeringen att nämna nyval, stod mellan två i princip identiska budgetar, med undantag för att den rödgröna budgeten innehöll en del marginella förbättringar för arbetslösa, utförsäkrade med flera. På det stora hela är både regering och Alliansen överens:

Klassamarbete

Storkapitalet ska framöver få behålla den verkliga makten över svensk politik.

EU ska fortsättningsvis få diktera de ekonomiska villkoren i Sverige.

Därför hade ett nyval varit meningslöst. Striden skulle stått om vem som bäst kunde förvalta kapitalismens ständiga nedskärningspolitik. Nyvalet skulle alltså inte stå mellan höger och vänster eller gälla klasskamp mellan arbete och kapital, som vissa felaktigt påstått.

Det uteblivna extravalet innebär inte att vi under 2015 nödvändigtvis måste avstå från en rad andra viktiga val. För att skapa förändring i politiken, för att skapa ett bättre Sverige, krävs kamp. Det gäller valet att organisera sig eller att passivt stå vid sidan av och se på. Vi i Sveriges Kommunistiska Parti (SKP) uppmanar till organisering!

Organisera dig mot reaktion, borgerlighet och nyfascism.
I skuggan av socialmoderaternas riksdagskäbbel seglar Sverigedemokraterna upp som växande nyfascistiskt parti och utgör som fenomen en av arbetarrörelsens värsta fiender. För att bekämpa fascismen hjälper det inte att stärka den konsensusartade nedskärnings- och privatiseringspolitik som skapat de förstärkta motsättningar och den tilltagande misär som lagt grunden åt deras framgångar och som de själva underblåser. Genom avsaknaden av ett starkt arbetaralternativ mot liberalernas politik kanaliseras många människors legitima missnöje mot det borgerliga etablissemanget in i och blir verktyg åt en reaktionär rörelse. Historien riskerar att upprepas.

Organisera dig för att ta strid för kämpande fackföreningar.
Sverige har aldrig varit så rikt som det är nu. Sveriges företag gör rekordvinster. SKP vill att dessa vinster ska gå tillbaka till samhället för att bekosta en god välfärd. Ett första steg är kraftigt höja reallönen för de arbetande. De vinster arbetare under årtionden producerat ska överföras till det arbetande folket. För detta krävs kämpande fackföreningar som ställer krav och tar strid oavsett vad vi har för regering.

skp

Organisera dig för Sveriges alliansfrihet.
Riksdagen har framför sig att besluta om det så kallade värdlandsavtalet vilket innebär ett närmande till Nato och där Sverige upplåter sin mark åt Natos trupper. SKP vill att Sverige ska spela en avgörande kraft för fred i världen, men då krävs att vi bryter alla samarbeten med krigsalliansen Nato.

Organisera dig för ett nytt samhälle.
Problemen vi möter i samhället är orsakade av och är en ofrånkomlig naturlig del av kapitalismen. Socialismen är lösningen på dessa problem och innebär att rikedomarna tillförs dem som skapar dem. Det är Sveriges arbetande befolkning som skapar rikedomarna, därför vill SKP också att rikedomarna tillfaller den arbetande befolkningen.

I SKP organiserar vi oss för dessa frågor. För att nå framgång behöver vi bli fler, därför, gör valet att organisera dig i SKP du också!

Sveriges Kommunistiska Parti

Socialism är vår framtid!

Många var de som tyckte att det var viktigast att rösta bort Moderat-alliansen och att gå emot Sverigedemokraterna: Utan att föra en politik som i något väsentligt skiljer sig från dennes. I detta tänkande befann sig ledarskapet för oppositionens partier. För att bli ett framgångsrikt recept, hade det varit nödvändigt att låta det avlöpa med en tydlig arbetarpolitik, med solidaritet och klasstänkande för att slå hål på de borgerliga förklaringsmodellerna.

Nu är ju inte de parlamentariska partier som säger sig vara arbetarklassens företrädare några fenor på nämnda områden, inte ens i valtider för att fiska röster.
Det behöver de inte vara när de nästan uteslutande kör enligt de borgerliga koncept som tryggar att kapitalisternas makt ligger ovanför alla demokratiska spelregler. När klassamhället, arbetets exploatering och numera också imperialismens krigföring mot folk i andra länder blivit en naturlig mellanmänsklig  relation.

Klassamarbete

Detta ställningstagande visar dock hur lite de parlamentariska partierna har att erbjuda de arbetande människorna, vilket är kritiskt när de utger sig för att vara arbetarpartier. Hur lika partierna är och hur låg det svenska folkets kännedom blivit om det klassamhälle som tillämpas och deras egen plats i det. Hur låg solidariteten blivit.

Att det huvudsakligen är de moderata väljarna som flyttar över till SD är endast ett mått på deras verkliga politiska och antisocialistiska hemvist, något som gynnats av att SD blivit/gjorts mer legitima och rumsrena.
Bevisligen finns också en och annan arbetare kvar i M, i tron att det är “Det nya arbetarpartiet.” Annars hade det inte nått 23%. Den politik de fört borde inte appellera till fler än några procent av befolkningen, osv, osv.
Alla de arbetande som sökt sig till M, SD gjorde det i avsaknad av klassperspektiv och för att en politik som borde representerat dem inte syntes. Såtillvida är arbetarklassen inte behjälpt av något av de partier som i parlamentet kämpar för borgerligheten och klassamhället med lite olika förbehåll.

stoppa antikommunism
Lösningen för arbetarklassens problem kommer inte att kunna läsas i någon av alla de borgerliga tidningarna. Därför fortgår också antikommunismen och fördumningskampanjen i de sistnämnda och i all media.
Ledargarnityret i de s k arbetarpartierna deltar i densamma. De ser mestadels till kapitalets väl, som vore det grundbulten för allt mellanmänskligt liv. De blundar för det klassamhälle de själva anammat, varit med om att forma och garanterar existensen för – I dag en abnormitet med massarbetslöshet, social och ekonomisk otrygghet, försämrad arbetsrätt, där de rika blir allt rikare på de fattigas bekostnad och de allra rikaste ekonomiskt kan leva sina liv några hundra gånger om medan de allra fattigaste har stora svårigheter att överleva dagen.

Detta är ingenting som kommer att förändras efter valet trots begränsade utsagor från “oppositionen” vad gäller t.ex. vinster i “välfärden”, begränsade vinstuttag och annat.
Så länge de privata vinstintressena (läs kapitalismen) finns kvar, kommer också vinsterna (läs stölden) från det gemensamt finansierade att fortgå.

Det enda parti som är pålitligt i detta avseende och som står för ett verkligt demokratiskt, (folkdemokrati) samhälle är SKP.

marx-lenin-engels

Att stjälpa det kapitalistiska systemet över ända är inte gjort i en handvändning. Men vår klasskamp  fortsätter för att det arbetande folket ska bli ägare av de produkter de självt skapar. För att folket ska bli ägare och förvaltare av produktionsmedel som industrier och råvarutillgångar samt ägare av banker och annat.
Människorna ska inte beskattas i allt de företar sig, däremot produktionen, där vinsterna uppstår. Vinsterna från denna ska bl.a. och oförbehållslöst betala och utveckla en vård, skola, omsorg och offentliga kommunikationer där människan står i fokus, i stället för att bli vinster åt privatkapitalet som situationen är i dag. Kort sagt komma ut i respektive verksamhet och vara människorna till gagn och i trygga arbetsmiljöer.

Den rådande parasiteringen som är lagstadgad och kallas demokratisk måste få ett slut.
Kom därför med i denna kamp och organisera dig i SKP- Sveriges Kommunistiska Parti!

Kjell Bygén
Sveriges Kommunistiska Parti (SKP)

Lördag den 13 september sen eftermiddag. Varför Sveriges Kommunistiska Parti

Nu har jag för min personliga del avslutat valrörelsen inför 2014 års val. Jag har delat ut valtidningen, valsedlar samt jag på åtskilliga fackföreningsmöten och byggarbetsplatser efter bästa förmåga försökt att förklara SKP:s politik och vilket alternativ SKP utgöt i årets val.

De vanligaste frågorna som mött mig på arbetsplatserna och de fackliga mötena har varit vår syn på Sverigedemokraterna, A-kassan, vikten av försvaret av kollektivavtalet och EU. Jag har försökt att besvara alla frågor ur ett strikt klassperspektiv något som i svensk politik gör SKP unika. Efter dessa svar från min sida har jag väldigt ofta, nästan alltid fått följdfrågan. Varför är det ingen som säger hur det verkligen är?

Klassamarbete

 

Jag har då svarat. SKP säger som det är och vi är här och nu. Du har nu fått ta del av SKP:s synpunkter och anledningen till att ”ingen” säger som det är beror på att andra partier i eller utanför alliansen i grunden är överens om att nuvarande samhälle skall bestå, skillnaden mellan dessa partier är om Fas 3 skall ändra namn eller ej. Om de som äger skolor och sjukhus skall ändra bokföringen eller ej. Man är rörande överens om att de sk vård och skolföretagen skall bestå. Man är också rörande överens om att medlemskapet i EU är något som skall vara i evig tid.. Dessa politiska partier inom eller utom alliansen står också under total kontroll av de fåtal personer som äger den media som verkar i Sverige, dvs det är de som bestämmer vad som skall vara huvudnyheten i morgontidningen eller Rapport på kvällen därför anpassar man sig lydigt till det.

Ja det är värre än så man går till och med på kurser anordnade av medieägarna där man får lära sig hur och vad man skall svara när man blir tilltalad av husbondens röst. De är alla rörande överens om att SKP:s röst inte skall höras Uppgiften är att invagga väljarna i tron att det i Sverige inte finns ett kommunistiskt parti i Sverige att rösta på. SKP:s enda möjlighet att bryta denna tystnadens mur är att SKP:s medlemmar bryter den själva av egen kraft och det är precis vad vi gör genom arbetsplatsbesök, fackliga möten, valstugor, torgmöten, flygbladsutdelning mm.

Nu har jag gjort mitt för den här gången, senast på söndag avger väljarna sitt svar och vi får med spänning se vad det svaret innebär.

På måndag den 15 september fortsätter jag mitt politiska arbete som vanligt för att vi äntligen skall få demokratin att även omfatta ekonomin, att hela samhällsekonomin ställs under demokratisk kontroll dvs ett socialistiskt Sverige. Nyckelfrågan blir oavsett valrörelse eller inte så är alla framsteg för det arbetande folket helt beroende av att det i Sverige finns ett starkt och slagkraftigt kommunistiskt parti. Kampen för socialismen den fortsätter alltså fram till den dagen segern är nådd och vi äntligen får uppleva ett alltigenom demokratiskt samhälle.

Lars Lundberg

Ombudsman i Byggnads och riksdagskandidat för SKP

Att göra drängtjänster åt borgarklassen i valrörelsen 2014

Daniel Suhonen är sedan 2013 chef för tankesmedjan Katalys. Tankesmedjan startades efter ett beslut av 6 F som är ett fackligt och politiskt samarbetsorgan mellan Byggnads, Målarna, Elektrikerna, Fastighets och SEKO.

Före det har Daniel Suhonen ett mångårigt förflutet inom SAP:s och ABF:s olika tidskrifter. Daniel Suhonen har gjort sig känd som en knivskarp kritiker av regeringen Reinfeldt något han redan 2010 visade i boken Bokslut Reinfeldt som utgavs av Ordfront. Han har dessutom hela tiden varit mycket kritisk till vad han kallar högervridningen av SAP.

Klassamarbete

Inför valet 2014 reser han nu runt i landet på uppdrag av 6F för att i första hand träffa LO medlemmar och övertyga dem till att ytterligare öka sina ansträngningar för att få en ny regering ledd av Stefan Löfven. Man kan fråga sig varför LO:s ledning tillsammans med SAP:s ledning kommit fram till det kloka med att skicka runt Daniel Suhonen på valturné bland fackföreningsfolket då Suhonen är mycket kritisk till vad han kallar högervridningen av SAP. Svaret är naturligtvis att SAP och LO gemensamt kommit fram till det omöjliga i att skicka runt Magdalena Andersson till LO folket, då den politiska framtoningen hos henne endast skiljer sig från Anders Borg rent marginellt. Det går inte att träffa LO medlemmar och försvara varför det är vettigt att man kan hyra hem en bartender för att blanda fredagsgroggen och få bidrag av staten för detta samtidigt som LO:s medlemmar som är ofrivilligt arbetslösa tvingas leva på max 9.700 kr/mån. Detta är innebörden av att SAP förklarat att RUT och jobbskatteavdragen skall bestå vid ett eventuellt regeringsskifte.

6F Daniel-Suhonen

Här kommer Daniel Suhonens uppgift in i bilden, han reser runt och håller bländande tal till fackföreningsfolket om den vansinniga politik som alliansregeringen fört de senaste 8 åren. När någon lyssnare påtalar att SAP i många och avgörande stycken förordar samma politik som alliansregeringen blir Suhonen inte svaret skyldig. Med emfas förklarar han då att SAP blivit kidnappat av akademiker som inte förstår arbetarklassens problem och hans uppmaning blir därför att alla LO medlemmar måste organisera sig i SAP för att vrida politiken åt vänster.

Helt plötsligt har han glömt bort att SAP leds av en före detta ordförande i IF – Metall. Ett fack som under Löfvens ledning utvecklade sig så att skillnaden mellan IF-Metall och dess motpart Teknikföretagen är mycket svår att upptäcka.

Den här taktiken att som Suhonen låtsas som att ett partis ideologiska grund saknar betydelse har visat sig vara framgångsrik och gjort att många radikala arbetare inte förstår att SAP i grund o botten är ett borgerligt parti, utan i stället hoppas att någon gång i framtiden skall partiet bestå av så många LO medlemmar att politiken ändras. Genom detta har Suhonen lyckats i sitt uppdrag att desorientera radikala LO medlemmar och samtidigt banat väg för Stefan Löfven som ny statsminister med fortsatt borgerlig politik, kanske tillsammans med Folkpartiet och Centerpartiet.

Nu är Daniel Suhonen inte ensam om att desorientera radikala arbetare. Vi har ett politiskt parti som kallar sig Kommunistiska Partiet och som utger sig för att vara det enda kommunistiska partiet i Sverige och bärare av den kommunistiska idé traditionerna i Sverige. När Kp vid något tillfälle tvingas att nämna SKP vid namn gör man det i förklenande ordalag och förklarar att SKP:s medlemmar är nostalgiker som drömmer om en tid som varit och inte kommer igen. Se Kp:s senaste kongressdokument. I sin strävan att framställa sig som landets enda kommunistiska parti har man även övertagit den politiska namnförkortning SKP använde under sin tid i riksdagen nämligen (K). Förutom detta är Kp mycket aktiva i sin strävan att beröva SKP sin givna plats i den kommunistiska världsrörelsen.

Likt Suhonen är Kp mycket kritisk till regeringen Reinfeldt och har i många stycken presenterat en kritik som kan framstå som klassmässigt korrekt. Dock kommer Kp likt Suhonen fram till i sin analys att radikala arbetare bör rösta på den sk rödgröna alliansen. Som de skriver själva “Vår uppmaning är att rösta bort högerregeringen, i övrigt tycker vi att du ska rösta efter egen övertygelse. Det viktigaste är att du väljer Kommunistiska Partiet i de val du kan.”

På detta sätt är Suhonen helt förenad med Kp i arbetet med att bortse från den ideologi som styr olika partier och värdera den ideologin i ett klassmässigt perspektiv. Hade Suhonen och Kp ägnat sig åt en ideologisk kritik av den rödgröna alliansen hade man insett att det inte är frågan om vem som blir regeringsbildare utan det handlar om som Lenin uttryckte saken ”Sätt politiken främst”

Suhonen och Kp arbetar därför nu, med helt olika skäl och bakgrund för att Sveriges arbetare skall rösta på den rödgröna oppositionen och helt bortse från att det i valet 2014 finns ett klart och mycket tydligt alternativ för de väljare om inte nöjer sig med en ny regering, för de väljare som vill ha en ny politik, en socialistisk politik vars syfte är att en gång för alla göra slut på fåtalsstyret och införa verklig demokrati. Det alternativet finns och heter SKP oavsett vad Daniel Suhonen och Kp låtsas.

Lars Lundberg

Riksdagskandidat för SKP

Ombudsman i Byggnads.

“Att verka men inte synas”- eller skumraskaffärer tål inte demokratisk insyn

Sverige har sin egen shejk, liksom Saudiarabien har. Han heter Marcus Wallenberg och styr sitt rike genom sina undersåtar i både regering och riksdag, som det passar honom. Precis som den saudiske shejk Abdullah gör i sitt lydrike.

Klassamarbetet mellan S och monopolkapitalet har alltid varit innerligt, i synnerhet
med det Wallenbergska. Så uppstod överenskommelsen dem emellan om att 2005 göra en gigantisk vapenaffär med diktaturen Saudiarabien för att temporärt stilla Wallenbergmonopolets omättliga penning-hunger.
År 2006, i konflikt med svenska vapenexportlagar till diktaturen Saudiarabien fick t o m den nytillträdda moderata alliansregeringen kalla fötter och tvekade att fortsätta affären. I detta skede ger Marcus Wallenberg kommando om att fortsätta “överenskommelsen” (den med sossarna) för att andra “samarbetsområden” (stora vapenaffärer) i anslutning till den ursprungliga inte skulle äventyras.

Hela spelet kommer dock att avslöjas av radiojournalisterna Bo-Göran Bodin och Daniel Öhman, två män som till skillnad från många av sina “kollegor” har förstått innebörden av att vara journalist.

Tolgfors tvingades att avgå- någon måste ju bära hundhuvudet så att resten kan sitta kvar, Frivilligt eller inte, han gick säkert inte lottlös. Men mannen i ledningen av “den svenska demokratin”- Marcus Wallenberg, han som aldrig blivit demokratiskt vald, sitter kvar, generation efter generation.

Så fortsätter devisen: “Att verka utan att synas” att gälla.
Så snart medians nedtystning-apparat i den svenska statsmaktens ägo har fått göra sitt kommer händelsen att bli ett kommatecken i svensk media och historieskrivning.

Det är denna typ av demokrati som har sin givna plats på historiens skräphög. Därför fortsätter SKP sin revolutionära kamp.

Kjell Bygdén
Sveriges Kommunistiska Parti (SKP)

kjell-bygden

Familjen Wallenberg har styrt och styr Sverige oavsett regeringskonstellation.

Att familjen Wallenberg i mer än 100 år har styrt Sveriges industri, skatte- och försvarspolitik kan väl knappast ha undgått någon som intresserat sig för svensk politik.

Det har ju också varit så att inte minst socialdemokraterna ofta skryter med hur goda relationerna alltid varit mellan inte minst den förre socialdemokratiske finansministern Gunnar Sträng och familjen. Bland annat hävdas att dåvarande LM Ericsson helt byggdes upp efter ett nära samarbete med Gunnar Sträng och familjen Wallenberg.

LM Ericsson tillverkade telefoner och dåvarande Televerket köpte upp hela produktionen. Därför kunde Gunnar Sträng och det socialdemokratiska partiet slå fast att vad som är bra för näringslivet är bra för svenska folket. En uppfattning som även 2014 är partiets ledstjärna när det gäller industri- och skattepolitiken.

familjen

Mot den bakgrunden är det obegripligt att Eko- journalisterna Bo Göran Bodin och Daniel Öhmans bok Saudiaffären som i dag ligger på bokhandelsdiskarna väckt en sådan uppmärksamhet.

I boken beskrivs hur Marcus Wallenberg genom ett brev fått regeringen att fullfölja bygget av en missilfabrik i Saudiarabien. Hela affären där Wallenbergs vapensmedja SAAB var inblandat hotades att sägas upp av den svenska regeringen. Affären byggde på ett långtgående samverkansavtal MOU:t. Ett avtal som dåvarande svenska socialdemokratiska regering slutit med Saudiarabien 2005.

Vad som nu skett är att alla politiskt intresserade plötsligt inser att en verklig demokrati är omöjlig att genomför under kapitalismen.

kapitalism

Vi vill därför erinra om vad som står i SKP:s valmanifest:

Vi i SKP menar att kapitalismens utveckling i Sverige nu nått den fas där det inte längre går att lappa och laga. Behovet av en socialistisk politik är i dag klarare än någonsin tidigare, och huvudfrågan blir då att för första gången ställa samhällsekonomin under demokratisk kontroll.

Rösta SKP

Vänsterpartiets inkomstspolitik

I Aftonbladet har man en artikelserie som heter MELLIN MÖTER. Lördagen den 16 augusti var det Vänsterpartiets ordförande Jonas Sjöstedt som blev intervjuad. I intervjun framkom att Jonas Sjöstedt kräver en statlig inkomstpolitik, ett synnerligen märkligt krav från någon som i ord säger sig tillhöra den politiska vänstern.

Det mycket besynnerliga kravet framkom när Lena Mellin ställde följande fråga till Sjöstedt.

Citat: Ni vill ha sex timmars arbetsdag. Det skulle enligt riksdagens utredningsinstitut sänka BNP med 700 miljarder kronor. Det skulle alltså bli mycket mindre över till välfärden. Är det värt det? Slut citat.

Jonas Sjöstedt svarar då:

Citat: Jag godtar inte den uträkningen. Vi tar ut en del av produktivitetsökningen till att korta arbetstiden i stället för att höja lönen. Slut citat.

Vänsterpartietballong

Vad Sjöstedt säger är i praktiken att han i en kommande regering vill frånta fackföreningsrörelsen rätten att förhandla om medlemmarnas löner. Han tänker alltså riva upp gälande kollektivavtal. Sjöstedt går i sin fackföreningsfientliga politik därmed längre än vad både centerpartiet och folkpartiet vågar drömma om. Nu är det inte första gången vänsterpartiet är med och förstör arbetsmarknaden. Vänsterpartiet var med som regeringsunderlag när den förra s regeringen beslutade att frånta fackföreningsrörelsen bestämmande rätten över A-kassan genom att göra den till en statlig myndighet. Något som var en förutsättning för alliansregeringen när den chockhöjde avgifterna 2006. Hade då inte A-kassan varit en statlig myndighet hade de fackliga organisationerna stoppat slakten av A-kassan. Vidare säger Sjöstedt att familjen Wallenberg fullt ut skall kompenseras för eventuella kostnadsökningar. Det är vad kommunisterna kallar klassamarbete. En politik som bevisligen nått vägs ände.

Rösta SKP

För de väljare som önskar en god utveckling av arbetsmarknadspolitiken framstår det som alltmer klart att det inte räcker att byta regering. Det är politiken som måste bytas. Då blir SKP det parti som står för en annan politik. Det framgår av SKP- valplattform att partiet vill införa 6 timmars arbetsdag och att det skall finansieras genom att arbetarklassen tar en större del av det mervärde som produceras än vad som nu sker. SKP kräver också att en ny arbetsmarknadspolitik innebär att riksdagen lämnar ifrån sig makten över A-kassan och för över den till den fackliga rörelsen.